LEDARE: Tidiga omdömen, riktigt beslut

Efter år av aktiv skoldebatt och inte minst efter SVT:s serie Klass 9A, har diskussionerna i många vardagsrum och vid åtskilliga fikabord gått het. Ämnet: var i ligger skolans stora problem? Somliga hävdar att allt handlar om resurser, att det finns för få vuxna i dagens skola. Andra menar att problemet snarare ligger i att de som arbetar i skolan inte har de uppgifter och befogenheter de borde ha. Genom att skolan idag är kommunalt styrd och finansierad, finns det lika många varianter på ekonomiska prioriteringar som det finns kommuner. Men en sak är likadan oavsett var man befinner sig, lärarnas uppgifter består av betydligt mer administration och socialt ansvar än någonsin. Samtidigt måste lärarna få de nycklar i det lärande arbetet som behövs.En av dessa nycklar handlar om betygssättning. Idag ges betygen från årskurs 8. Från det att en elev får sina första betyg har denne tre terminer på sig att förbättra sig för att eventuellt kunna nå upp till de betygskrav som krävs för önskat gymnasieprogram. Elever vill veta hur det går för dem i skolan. Föräldrarna vill det också.Idag finns det elever som kämpar med läs- och skrivproblem redan i mycket tidig ålder, trots det uppdagas inte deras dyslexi förrän under högstadie-, eller gymnasieåren. Det är en plåga för dessa elever och dessutom kan dessa problem bättras ju tidigare hjälpen sätts in.Betygsstart i årskurs åtta är på tok för sent. Betygen måste sättas tidigare. Regeringen har tidigare föreslagit att betygsstart skall ske i grundskolans sjätte år, huruvida det är rätt eller ej kan diskuteras, men det är i alla fall betydligt bättre än dagens system. En del av dem som är kritiska till betyg, menar att dessa gynnar ett tävlingstänkande som är osunt och stressande för eleverna. Kritikerna har i grunden fel. Betygen hinner idag inte användas som det pedagogiska redskap det borde tjäna som, eftersom betygen bara ges vid tre tillfällen på högstadiet. Det är osunt att inte känna till hur det går i skolan och det är stressande att få reda på det året innan ansökan till gymnasiet skall lämnas in. Betygen måste fungera som ett pedagogiskt redskap, en morot och ett kvitto. En morot att sträva mot och ett kvitto på en god prestation.Regeringen beslutade i måndags vid ett extrainsatt regeringssammanträde att man redan från höstterminen i år skall ge skriftliga omdömen till elever från första klass samt att kunskapsmål och nationella prov skall införas från tredje klass.Regeringen kan klandras för svikna vallöften, luddighet och märkliga prioriteringar. Men utbildningspolitiken sköts med bravur och Björklunds intentioner går inte att ta miste på. Tidigare betyg och skriftliga omdömen i tidig ålder är sunda beslut.

Ledare: Tidiga omdömen, riktigt beslut

Alla har åsikter om skolan, helt oberoende av vilket yrke eller utbildning människor har. Alla vet hur skolan borde vara, murare som läkare, lärare som sjuksköterskor. Alla har gått i skolan.