Historiska oförrĂ€tter och brist pĂ„ försoning prĂ€glar mycket av vĂ€rldspolitiken â men inte allt. I relationen mellan USA och Japan kan snarare observeras en anmĂ€rkningsvĂ€rt hög grad av ömsesidig tillit, trots att lĂ€nderna har befunnit sig sĂ„vĂ€l i verkligt krig som i handelskrig.
Det Ă€r i en undersökning frĂ„n amerikanska Pew Research Center, gjord i bĂ„de USA och Japan, som denna bild trĂ€der fram. 68 procent av de amerikanska tillfrĂ„gade menade att man kan lita pĂ„ Japan, och nĂ€stan hĂ€lften sade ocksĂ„ att Japan borde spela en mer aktiv militĂ€r roll i regionen. Enligt undersökningen finns det ocksĂ„ i USA en generellt positiv bild av det japanska folket, som förknippas med egenskaper som strĂ€vsamhet, uppfinningsrikedom och Ă€rlighet. Endast en minoritet associerade till intolerans, aggressivitet och sjĂ€lviskhet â till skillnad, fĂ„r man anta, frĂ„n hur det var för 70 Ă„r sedan.
Just synen pĂ„ historien Ă€r en av de verkligt intressanta aspekterna av denna relation. PĂ„ sina hĂ„ll har det funnits en bild av att andra vĂ€rldskrigets förlorare har hanterat förlusten pĂ„ helt olika sĂ€tt â tyskarna genom att reda ut varenda detalj, japanerna genom att slĂ€ta över och tiga.
Det Àr inte en bild som delas vare sig av amerikaner eller av japaner idag. TvÀrtom sÀger 37 procent av amerikanerna att Japan har bett om ursÀkt tillrÀckligt, och hela 24 procent att ingen ursÀkt behövs. Det Àr faktiskt en vanligare Äsikt Àn i Japan, dÀr bara femton procent menar att det inte finns nÄgot att be om ursÀkt för. I bÄda befolkningarna Àr det omkring 30 procent som sÀger att Japan inte har bett tillrÀckligt mycket om ursÀkt.
AnvÀndandet av atombomber under krigets slutskede delar dock befolkningarna, om Àn inte riktigt som förr. 1945 fann Gallup att 85 procent av amerikanerna stödde anvÀndandet av de nya vapnen; idag anser bara 56 procent att anvÀndandet av kÀrnvapen kan rÀttfÀrdigas, och mindre Àn hÀlften av de svarande under 30. I Japan Àr det av förklarliga skÀl en mycket stor majoritet, 79 procent, som anser att bombningarna inte kan rÀttfÀrdigas.
Men hur kan man förklara att det trots allt rÄder sÄ hög tillit mellan lÀnderna? En förklaring Àr att historien, om Àn prÀglad av djupa kontroverser, har sjunkit undan i medvetandet. I bÄda lÀnderna Àr det minoriteter som tycker att kriget Àr den viktigaste hÀndelsen i relationen dem emellan. I USA Àr det till exempel lika mÄnga som tycker att 2011 Ärs tsunami, efter vilken USA gjorde en stor hjÀlpinsats, Àr det viktigaste som har hÀnt. Och i Japan sÀtter mÄnga den amerikansk-japanska militÀralliansen efter andra vÀrldskriget frÀmst. Handelskrigen, som var nog sÄ intensiva pÄ sin tid, minns endast fÄ.
En annan förklaring Àr en salig okunskap om vad som pÄgÄr. Den japanske premiÀrministern Shinzo Abe har flera gÄnger besökt Yasukunimonumentet, dÀr Àven krigsförbrytare har fÄtt hjÀltegravar. Kontroversiellt? à tminstone inte för de 73 procent av amerikanerna som aldrig har hört talas om honom.
Men allt Ă€r inte glömska och okunskap. Landskapet har ocksĂ„ förĂ€ndrats â och den kanske viktigaste förklaringen till att amerikaner och japaner idag litar pĂ„ varandra i högre utstrĂ€ckning Ă€n förr Ă€r att tilliten till Kina Ă€r starkt begrĂ€nsad.