LEDARE: Verklig tolerans

Behövs då en total samhällelig uppslutning bakom Pride-festivalen? Att arrangören RFSL avstått från att bjuda in Sverigedemokraterna är ett tecken på att detta inte kan eller borde vara målet. Att Hägglund ska sommartala på Öland dagen efter debatten övertygar ingen - så varför avstår han? Den konservativa bas han måste locka till valurnorna spelar säkert in. En del tänkbara KD-väljare förstår, kan man misstänka, sig inte riktigt på det färgglada spektakel som huvudstaden bjuder på varje år. Men KD-ledaren har säkerligen andra skäl att inte delta. Just som det ska stå den som så vill fritt att fira öppenhet och sexuell tolerans, borde det inte heller vara fel att i ämnet se en privatsak som inte lämpar sig för jippon. Ingen av hållningarna är mer eller mindre tolerant. Ja, Kristdemokraterna har i det förflutna ofta moraliserat om andra människors livsval. En omställning har skett under Hägglund. KD-ledaren vill att partiet blir en politikens gränspolis, som sätter ner foten när andra vill göra det privata politiskt. Ett utslag för denna nya anda var då Kristdemokraterna förra våren som enda alliansparti vände sig emot könsneutrala äktenskap. Homofobi? Nej, partiet såg hellre att begreppet äktenskap helt utgick ur lagstiftningen och att vigselrätten för religiösa samfund upphörde. I stället för att ge kyrkliga förrättare ämbetsmannastatus som de dessutom fick utöva efter eget godtycke, skulle både par av olika och av samma kön ges rätt att gifta sig genom registrering hos en myndighet. Ett gränsvaktsförslag som syftade till likabehandling och avpolitisering av äktenskapet på samma gång. Likaledes går det att vara tolerant inför personliga livsval utan att fördenskull upphöja dessa frågor till feststatus. Stockholm Pride med tusentals deltagare och uppslutning från det svenska politiska etablissemanget är på många sätt en angelägen tillställning, men den berättar också vad som är opportunt att tycka i dagens Sverige. Vad händer om den politiska vinden vänder? Då blir politiseringen av det privata plötsligt farlig. Då behövs människor som förstår att verklig tolerans innebär att se alla som lika inför lagen. Det är inte samma sak som att gilla. Det är inte bedrift att tolerera något - yttranden, beteenden - som man tycker om. En förståelse för att företeelser i samhället som man kanske inte är överförtjust i är andra människors privatsak är långt uppriktigare. Oavsett om det handlar om traditionell familjebildning eller, omvänt, en "okonventionell" sexuell livsstil. Det är viktigare i det långa loppet. Med den principen för ögonen kan man förhoppningsvis fortsätta att behandla människor lika, också om opinionen tunnas ut eller svänger i HBT-frågan.

Ledare: Verklig tolerans