Viljan att vägra våldet

Under inspelningen av dokumentärfilmen, "Blood Calls You" som hade biopremiär den 9 april, upptäcker Linda Thorgren att historien upprepar sig. Hennes egen far slog hennes mor. Så hade det även varit med som morfar och gammelmorfar med gammelmormor. Det är så klart en chockerande insikt att förstå att hon nu också valt en man som slår.

Västervik2010-04-28 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Trots att hon är stark, självständig och oberoende har hon hamnat i ett förhållande där hon misshandlas.I en intervju i tidningen Filter säger Linda Thorgren att hon är rädd för att filmen ska missuppfattas. Poängen för henne är inte att det finns en våldsam historia i hennes familj utan att "det är ett mönster i samhället" som går över alla klassgränser. I en intervju i ETC säger hon dessutom att misshandel inom nära relationer är ett samhällsproblem som endast kan försvinna om samhället blir mer jämställt på alla plan. Linda Thorgren har en poäng. Trots att hon är en stark människa accepterar hon en ovärdig situation. Det visar hur komplicerat det mänskliga psyket är och hur svårt det är att skaka av sig det sociala arvet. Och visst finns det viktigt arbete att göra i skolor där flickor kallas "horor" eller av läraren får veta att "killarna slår dig för att de tycker om dig". Samtidigt är de ständiga diskussionerna om de strukturella problemen tröttsamma, framför allt när de från vänsterhåll gärna ackompanjeras av rop om att någon fri vilja inte existerar. För vänstern handlar våld i nära relationer nämligen om hur de "patriarkala strukturerna" ska "krossas" eftersom kvinnor i den så kallade "könsmaktsordningen" alltid är offer. Det är för det första en samhällsanalys som för sin egen överlevnads skull kräver att kvinnor alltid befästs med den maktlösa offerrollen. Men det är också i synnerhet en analys som i kombination med en misstro mot ordningsmakten inte ser hur resurssatsningar inom polisen och ett stärkt brottsofferperspektiv konkret spelar roll.Medan vänstern snubblar på sina egna ben, i ivern att fördöma "manssamhället", och inte förmår se möjligheterna i det civila samhället, promenerar därför alliansregeringen hem med segern för det mest trovärdiga alternativet. Listan på åtgärder under innevarande mandatperiod är lång, men framför allt är man efterlängtat tydlig på den mest avgörande punkten: Att frihet ska inskränkas hos den som utöver våld medan den våldsutsattes frihet ska värnas. Tillsammans med fler välutbildade poliser och ett starkare
civilsamhälle inger det hopp om ett rättssäkrare samhälle som genast finns där för kvinnan
(eller mannen) som till slut inser sitt egenvärde och väljer att anmäla förövaren.
Läs mer om