Några timmar senare (sent på onsdagskvällen, svensk tid) undertecknade representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, anklagelsepunkterna som utgör grunden för en riksrättsprocess. Därmed är processen formellt på väg till senaten.

Dessförinnan hade hon presenterat de ledamöter som ska föredra riksrättsprocessen mot Donald Trump i senaten. Det rör sig om sju ledamöter som företräder Demokraterna och deras roll i den fortsatta prövningen kan närmast liknas vid en åklagares.

Gruppen kommer att ledas av representanthusets underrättelseutskotts ordförande, Adam Schiff.

Artikelbild

| Representanthusets talman Nancy Pelosi tillsammans med underrättelseutskottets ordförande, Adam Schiff.

Krav på vittnen

Det demokratiledda representanthuset godkände två anklagelsepunkter – om maktmissbruk och om försök att hindra kongressens arbete – redan den 19 december. Men i stället för att genast sända ärendet till senaten, som agerar domstol i riksrättsärendet, valde Nancy Pelosi att avvakta. Detta eftersom hon ville försäkra sig om en "rättvis process" i senaten där republikanerna har majoritet.

Inför onsdagens omröstning upprepade Pelosi sitt tidigare krav till kongressen att vittnen måste kallas också till processen i den kammaren.

Det här är så viktigt det kan bli för någon av oss. Det handlar inte om poltik, det har inte med partier att göra, det är patriotiskt, slog hon fast inför omröstningen.

Själva riksrättsprocessen väntas dra i gång på tisdag i nästa vecka.

"Lurendrejeri"

Donald Trump, som ända sedan frågan om riksrätt kom upp har benämnt den för en "häxjakt", twittrade bara sekunder efter att Pelosi presenterat de sju "åklagarna" och avfärdade då hela riksrättsprocessen som "lurendrejeri".

Det är inte sannolikt att Trump fälls och avsätts efter en riksrättsprocess i senaten – där Republikanerna har majoritet. För det krävs två tredjedelars majoritet, det vill säga att minst 67 senatorer röstar för att presidenten fälls.

Ingen president har blivit avsatt på det här sättet, men demokraterna Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten.

.