Ett stenkast frÄn det Älderstigna valsverket i Ankarsrum bor Christian och Elise Arwin i den gamla BruksgÄrden. I verkstaden bakom huset har de drivit ett musteri sedan fyra Är tillbaka, och det Àr inte lite Àpplen de fÄtt in i Är.
â Det var nĂ„gon som sa att det Ă€r den största skörden pĂ„ 1 000 Ă„r, men det fĂ„r man kanske ta med en nypa salt, sĂ€ger Christian med ett skratt.
Ett som Àr sÀkert Àr i alla fall att mÀngden Àpplen musteriet fÄtt in i Är slÄr alla tidigare rekord. Vartannat Är brukar trÀden fÄ fler Àpplen och vartannat fÄr de fÀrre. Senaste gÄngen det var ÀppelsÀsong lÀmnade folk in ungefÀr tio ton Àpplen pÄ tvÄ mÄnader.
NÀr VT besöker musteriet har bara tre veckor gÄtt sedan de öppnade för sÀsongen, men de har redan fÄtt in 10-12 ton som ligger i backar lite hÀr och dÀr pÄ tomten. Innan sÀsongen Àr över rÀknar paret med att fÄ in minst lika mycket till. Under hösten Àr det dÀrför troligt att musteriet totalt kommer producera runt 11 000 liter.
I VT:s jakt pÄ ett musteri att besöka var det inte ovanligt att fÄ ett bestÀmt "tack men nej tack". De hann helt enkelt inte ta emot. Christian och Elise berÀttar att flera behövt stÀnga i förtid för att klara av att göra must pÄ alla Àpplen de fÄtt in. FrÄn ett musteri fick vi höra "snÀlla kom inte hit och skriv om oss, vi kan inte ta emot fler Àpplen".
â Om ni hade ringt för nĂ„gon vecka sedan hade vi nog sagt samma sak. Vi har varit vĂ€ldigt sparsamma med skyltning i Ă„r, vi har inte mejlat gamla kunder eller lagt ut inlĂ€gg i Facebookgrupper, sĂ€ger Christian.
â Vi vĂ„gade inte, fyller Elise i med ett skratt.
IstÀllet för att berÀtta nÀr de öppnade fick de annonsera efter extrapersonal.
â I mĂ„ndags förra veckan började tvĂ„ stycken, sĂ„ nu Ă€r vi tre som jobbar heltid, berĂ€ttar Christian.
Nu gÄr maskinerna 14-16 timmar om dagen, sex dagar i veckan, för att hinna med alla Àpplen som folk har lÀmnat in. Först gÄs alla Àpplen igenom för hand för att se till att dÄliga delar skÀrs bort och dÄliga Àpplen kastas. Sedan ska de tvÀttas innan de hackas ner till en massa av en maskin.
Efter att sjÀlva Àppelsaften filtrerats ut ska den pastöriseras, det vill sÀga vÀrmas upp till 82 grader i en kvart, för att se till att alla bakterier dör och musten hÄller sig ett Är. Först efter det kan den fÀrdiga musten tappas upp pÄ flaska eller i en bag in box som kunderna kan hÀmta upp nÀr den svalnat.
För att se till att personerna som lÀmnar in Àpplen fÄr tillbaka just sin must tilldelas varje kund ett nummer som sedan följer med i hela processen, frÄn plastbacken med Àpplen till flaskan som stÄr pÄ hyllan.
För enkelhetens skull kommer alla som lÀmnat in sina Àpplen kunna hÀmta ut dem vid tvÄ tillfÀllen i höst. Den första gÄngen Àr den 13 oktober, dÄ Christian och Elise dessutom stÀller till med en Àppelfest.
â En del kommer för att hĂ€mta musten, andra bara för att det Ă€r en trevlig grej. Förra Ă„ret gjorde vi belgiska vĂ„fflor, vi hade en kĂ€pphĂ€stbana, fika och lite sĂ„dana saker, sĂ€ger Christian.
â Och i Ă„r kommer vi ha ponnyridning, Ă€ppelbar och lite allt möjligt. SĂ„ det Ă€r ju inte bara för de som lĂ€mnat in Ă€pplen utan för alla, sĂ€ger Elise.
Problemet, eller utmaningen som Christian diplomatiskt uttrycker det, Àr att de under dagen rÀknar med att dela ut 2 500 lÄdor must. För ÀndamÄlet har de nu bett allmÀnheten att hyra ut sina skottkÀrror sÄ att folk kan forsla hem sin must.
â Men det finns ett jĂ€ttestort engagemang bland samhĂ€llets invĂ„nare sĂ„ det kommer nog lösa sig, sĂ€ger Elise.
Vad Àr det bÀsta med att driva musteriet?
â Jag tycker att det Ă€r roligt att kunna ta hand om Ă€pplena som folk har hemma sĂ„ att de inte gĂ„r till spillo. Det Ă€r ett fint sĂ€tt att ta till vara pĂ„ de resurser naturen har, sĂ€ger Christian.
â Det Ă€r att det Ă€r nĂ€rproducerat. Man kommer hit med egna Ă€pplen och kan se hur de blir till must hĂ€r inne, det Ă€r jĂ€ttekul, sĂ€ger Elise.
BÄda Christian och Elise tycker om olika slags hantverk och förhoppningen Àr att i framtiden kunna experimentera mer med musteriet.
â Det gĂ„r till exempel att fokusera pĂ„ olika sorters Ă€pplen, att inte pastörisera den, göra cider och sĂ„, det finns sĂ„ mycket man kan göra. Medelhavet har sina oliver och vindruvor, vi har vĂ„ra Ă€pplen, sĂ€ger Christian.