Det är ingen akut kris som råder. För att bemanna alla skiften i den lilla deltidskåren behövs 20 personer. Allra helst 21–22 för att kunna täcka upp vid ledigheter och semestrar. För tillfället är man 19 personer.
– Det går. Vi täcker upp för varandra, säger Fredrik Johansson, medlem i styrkan i Ankarsrum.
Samtidigt vill man på sikt komma tillbaka till full styrka – för att inte slita på de anställda.
Deltidskåren i Ankarsrum är jämförelsevis stor. Man är tillräckligt många på ett skift för att kunna genomföra en rökdykning. Att banta ner styrkan under rökdykningsgränsen vill man inte.
– Det är en trygghet att vi kan göra rökdykningar. Går vi ner i bemanning skulle vi behöva vänta in styrkan från Hjorted eller Västervik innan vi kan göra en rökdykning. Det betyder tio, femton minuters väntetid. Vid rökdykningar är det ofta en fråga om minuter, säger platschefen Ola Carlsson.
I Ankarsrum gör man ungefär 60 utryckningar per år. De största kategorierna är trafikolyckor och så kallade Samslarm – tidiga, livräddande insatser vid misstänkta hjärtstopp.
Ankarsrum är inte ensamt i sin situation. Det är en trend i samhället att det har blivit svårare att rekrytera deltidsbrandmän – eller räddningstjänstpersonal i beredskap som den korrekta titeln lyder.
– Många är nog rädda för att binda upp sig. Man ligger i jourberedskap var fjärde vecka, säger Fredrik Johansson.
Uppdraget påverkar hela familjen. När man ligger i jour ska man kunna vara på stationen inom fem minuter. Det kan betyda att man måste ha ständig tillgång till bil under jourperioderna, och att barnpassningen ska vara löst.
– När man lägger sig på kvällen ska man veta var kläderna och nycklarna ligger, säger Fredrik Johansson.
Samtidigt är de måna om att säga att det är ett uppdrag som ger mycket tillbaka.
– Man får en bra utbildning. Vi har en bra gemenskap, och man känner att man gör en insats, säger Ola Carlsson.
Uppdraget ställer krav även på ens huvudsakliga arbetsgivare. Rätt som det är kan den anställde tvingas att lämna jobbet hals över huvud. Ola Carlsson säger att många arbetsgivare ändå har en positiv inställning till att deras anställda tar jobb som deltidsbrandman. Det betyder till exempel att de har anställda med kompetens i säkerhetstänkande, och som är kunniga i första hjälpen om olyckan skulle vara framme.
Man behöver inte vara vit, storväxt man för att kunna arbeta vid Räddningstjänsten.
– Det är här som på alla arbetsplatser. Det är bra med en blandning. Vi ser gärna kvinnliga sökande, säger Fredrik Johansson.
Längre tillbaka betonades fysisk styrka mycket – så är det inte längre. Det som finns kvar är kravet på en god grundkondition.
Peter Helge, operativ chef på Räddningstjänsten i Västervik, säger att man kanske kommer att få tänka i nya banor vid rekryteringar.
– Många är rädda för att binda upp sig för jourer som gäller dygnet runt i en hel vecka.
Ett annat problem på små orter är att människor blivit mer rörliga. Man pendlar till jobbet, och finns kanske inte på orten dagtid.
– Kanske måste vi lägga scheman där vissa ligger i jour dagtid, och andra under natten, säger Peter Helge.
I Ankarsrum kommer det att hållas ett informationsmöte för intresserade senare i vår.
Framöver kommer räddningstjänsten att få rekrytera deltidare även till andra orter i kommunen.
– Vi måste se över bemanningen i Gamleby och Hjorted också framöver, säger Peter Helge.