En av de platser som hembygdsföreningen har valt att belysa lite närmare är den gamla masugnen, som den kallas i folkmun. Den låg vid Kannsjöns utlopp.
Donald Öfverberg har författat skriften om masugnen, som fått namnet "Cansjö bruk". Flera olika stavningar har förekommit genom åren, med C respektive K och ett eller två N.
Masugnen vid Kannsjön användes under fyra decennier, fram till 1697, då den rasade och aldrig byggdes upp igen.
– Många åker förbi på vägen och har inte en aning om att det har legat en masugn där, säger Donald Öfverberg, som vill lyfta fram kulturhistoriskt intressanta platser i trakten.
Sista biten fram till masugnen är det knöligt under fötterna av all slagg. Runt bäcken, som bildar sockengräns mot Gladhammar, ligger stora mängder slaggsten, som ett minne av tiden med masugnen. En metallskylt, ditsatt på 1970-talet, visar var den låg.
Men masugnen är inte det enda historiska minne som hembygdsföreningen vill att folk ska upptäcka. "Götes stenar", en annan av skrifterna, berättar om de 37 stenar som Göte Johansson satte ut runt Ankarsrum. "Göte i Stormbo" ville inte att kulturarvet skulle glömmas bort.
För att det skulle bli beständigt, valde han att knacka in korta texter för hand på stenar. Stenarna fick han sedan hjälp att placera ut på kulturhistoriskt intressanta platser. Det skedde under åren 1990–2002. Han dog 2004.
Alla Götes stenar finns med i den nya skriften, med vägbeskrivning och gps-koordinater.
– Tanken är att det ska bli en familjegrej, att man kan gå dit med hjälp av sin telefon, säger Donald Öfverberg.
Bosse Johansson från hembygdsföreningen är en av flera som röjer sly och ser till att stenarna hålls fria från mossa och att texten på dem går att läsa.
Den tredje skriften har Bengt Sundström skrivit. Den heter "Några skrönor från Ankarsrum" och har utgivits postumt av hembygdsföreningen.
Skribenten konstaterar inledningsvis att han inte kan garantera sanningshalten i de flesta av skrönorna.
– Men huvudsaken är att de är dråpliga och värda att berättas.
Alla tre skrifterna har fått samma utförande, vad gäller omslagen. Blå med en vit ram runt. Tanken är att återknyta till emaljperioden vid Ankarsrums bruk. Nordens första, och med tiden största, emaljskyltverk startade i Ankarsrum 1890. Epoken tog slut i en brand 1947.
Skrifterna kommer att kunna köpas på museet Aktiveum i Ankarsrum.