Det är vid årsmötet med Västerviks södra jaktvårdskrets på Ankarsrums Folkets Hus den 16 februari som Annika Felton ska berätta om forskningsprojektet.
Jägarna har bidragit med stora mängder material. För två år sedan skickade de in olika delar av de skjutna djuren, delar som nu har analyserats.
– Vi fick in dubbelt så många prover som vi hade planerat, och det var väldigt hög kvalitet, säger Annika Felton.
Västerviks södra var ett av flera områden där älgarna hade sämre kondition och lägre vikter. Totalt studerades delar från sju områden.
När innehållet i våmmen, en av älgarnas fyra magar, undersöktes, visade det sig att älgarna med bäst kondition hade högst mångfald i dieten. Älgarna med sämst kondition, hade högsta andelen tall i våmmen.
– Tallen är superviktig, men de kan inte överleva på bara sin stapelföda, konstaterar Felton.
Älgarna mår bättre med mer mångfald. Det fanns också ett tydligt samband mellan rik förekomst av salixarter (sälg, vide och pil) i våmmen och bra kondition hos älgarna.
Just skiktet av örter och buskar är betydelsefullt för mångfalden. I en äldre granskog kan mångfalden ökas genom att man tar bort några granar här och var, så att det blir gläntor, där ljus kan komma ner. Med mer mat för älgarna, minskar trycket på tallplanteringarna.
I södra kommundelen finns det gott om kronhjort, som konkurrerar om samma föda. Felton tror att det är en viktig förklaring till de låga vikterna på älg i detta område.