Villan pÄ AdelswÀrdsgatan 17, bara ett lÄngt stenkast frÄn centrum i à tvidaberg, har genomgÄtt en förÀndring. FrÄn gula eternitplattor pÄ yttervÀggarna och mörka tegelpannor pÄ taket till vitmÄlade vÀggar med ljusgrÄ pannor. Och pÄ insidan har furugolven, de rosa- och aprikosfÀrgade vÀggarna med blommiga border som var vackert och rÀtt i början av 90-talet, fÄtt ge vika för vita vÀggar, ljusa golv, kristallkronor och speglar med stÄtliga ramar i guld.
â Vi mĂ„lade om huset pĂ„ utsidan för snart tvĂ„ Ă„r sedan och det hĂ€nder faktiskt fortfarande att folk kommer fram pĂ„ Ica och sĂ€ger hur fint det blev, sĂ€ger Mikael WĂ„rhem och slĂ„r sig ner i soffan.
Annie WÄrhem dukar fram kaffe pÄ det höga bordet som i sjÀlva verket Àr en gammal foderlÄr. Mikael köpte den pÄ en antikhandel och gav den i present till Annie nÀr hon fyllde 25 Är. Med hjÀlp av sandpapper och olja förvandlades den till en möbel och flyttades frÄn sin ursprungsplats i en gammal lada nÄgonstans och in i finrummet i den renoverade villan. Numera rymmer den familjens alla julsaker.
Vi sitter i vardagsrummet i hjÀrtat av huset. à t ena hÄllet ligger matsalen, Ät andra köket, tv-rum, tre sovrum och badrum samt trappan ner i kÀllaren. DÀrtill kommer man via hallen ut i ytterligare en stor del av huset dÀr Annie och Mikael driver sitt företag, WÄrhems begravningsbyrÄ.
Det Àr som sagt svÄrt att förestÀlla sig hur stor det Àr, nÀr man ser villan frÄn utsidan.
â Huset byggdes 1967 av en familj som drev tandlĂ€karpraktik, berĂ€ttar Mikael. Och faktum Ă€r att de nĂ€stan direkt insĂ„g att det blev för litet och att de behövde bygga ut. DĂ„ tillkom delen dĂ€r vi nu har vardagsrum och matsal.
2008 flyttade familjen WÄrhem in och satte sin prÀgel pÄ bostaden.
â Jag gillar ljusa toner i grunden sĂ„ att man kan ha fĂ€rg pĂ„ accessoarerna, sĂ€ger Annie.
Det Àr hon som Àr idésprutan. Mikael ser till att jobbet blir gjort.
â Jag Ă€r kreativ och estetisk, det har jag i mig, sĂ€ger Annie. Mikael tar hand om idĂ©erna, det Ă€r jĂ€ttebra.
PÄ vÀggen intill soffan sitter ett exempel pÄ gott samarbete. Annies hjÀrta klappar för mjuka smÄ nallar, men vill inte ha dem utspridda överallt i huset. Lösningen blev ett mysigt skÄp som Mikael snickrade av brÀdor och ett gammalt ladugÄrdsfönster. Han tapetserade det inuti med en rutig tapet i vitt och grÄtt och satte in hyllor. Plats för hela nallegÀnget. Alla 67!
Vi strosar genom huset och de varma, ljusa tonerna i beige, vitt och ljust grÄtt följer med genom alla rum. I matsalen hÀnger en mÀktig kristallkrona över den cremefÀrgade matgruppen och de flesta tavlorna och speglarna pÄ vÀggarna har vackra ramar i guld.
â Och sĂ„ har vi malmljusstakar frĂ„n Bersbo förstĂ„s, sĂ€ger Annie. De finns i varje Ă tvidabergshem.
Ovanför sÀngen i sovrummet hÀnger en spegel med guldram som lÀr vara frÄn tidigt 1800-tal.
â Jag glĂ€ds Ă„t den, sĂ€ger Annie. Det Ă€r sĂ„ roligt nĂ€r sakerna har nĂ„gra Ă„r pĂ„ nacken. Den hĂ€r var förmodligen ganska exklusiv förr i tiden och vĂ€ldigt mĂ„nga mĂ„ste ju ha njutit av den under Ă„ren.
Guldgnistrande ramar i alla Ă€ra, i sovrummet ligger ett glimmande föremĂ„l som ett tydligt tecken pĂ„ hela familjens gemensamma intresse â musik.
â Vi gillar att gĂ„ pĂ„ konserter tillsammans, sĂ€ger Annie. Och nĂ€r jag fyllde 40 fick jag för mig att jag skulle börja spela saxofon... Det var jag och ett gĂ€ng 10-Ă„ringar som satt i vĂ€ntrummet pĂ„ Kulturskolan och vĂ€ntade pĂ„ vĂ„r lĂ€rare. Det var hĂ€rligt.
â Just det Ă„ret nĂ€r jag började var det vĂ€ldigt mycket snö, till Mikaels stora lycka. Varje gĂ„ng jag skulle trĂ€na gick han ut och skottade. Vi har aldrig haft sĂ„ snyggt pĂ„ gĂ„rden...
Vi fortsÀtter en trappa ner till ett hÀrligt spa med stort bubbelbad och bastu. HÀr finns ocksÄ binderiet dÀr Annie gör blomsterarrangemang till begravningar.
â Det Ă€r vĂ€ldigt skönt att ha arbetet i hemmet, sĂ€ger hon. Och det betyder ju att det Ă€r extra viktigt att vi har fint i huset eftersom vi Ă€r sĂ„ mycket hĂ€r.
Vi gÄr upp igen bara för att visas ut pÄ altanen och ut till nÀsta hus. Som om det inte rÀckte med den rymliga villan finns nÀmligen ett nyrenoverat uthus pÄ gÄrden.
â Det hĂ€r Ă€r förra vĂ„rens projekt, sĂ€ger Mikael och visar in genom glasdörrarna.
HÀr finns ett stort bord med plats för mÄnga. PÄ ena sidan stÄr en kyrkbÀnk frÄn Stora kyrkan i à tvidaberg.
â NĂ€r den renoverades blev det ett par bĂ€nkar över, och vi Ă€r ganska sĂ€kra pĂ„ att det Ă€r just den hĂ€r som vi satt pĂ„ nĂ€r vi vĂ€ntade pĂ„ att resa oss och gĂ„ fram till prĂ€sten nĂ€r vi gifte oss, sĂ€ger Annie.
BÀnken Àr ett av mÄnga fina minnen i det hÀftiga rummet med högt i tak. HÀr finns bland annat planscher frÄn olika konserter, nÄgra utvalda exemplar ur Mikaels jÀttesamling av ölburkar, ett stort svartvitt foto av hela familjen, en à FF-flagga som sig bör, samt en vÄd av varje tapet som har anvÀnts i rummen inne i stora huset.
NÀr vi gÄr in igen har det börjat regna och vi huttrar i vÄra Foppatofflor som vi fÄtt ur en korg med lÄne-skodon för gÀster.
â Det Ă€r nu man ska krypa ner dĂ€r, sĂ€ger Annie och pekar pĂ„ ett stort utomhusbad.
â StĂ€ndigt 38 grader. Det Ă€r ljuvligt att bara hoppa i efter kvĂ€llspromenaden eller nĂ€r helst man Ă€r lite frusen.
Det varma badet kÀnns symptomatiskt för hela huset och sammanfattar kÀnslan av att komma in hos familjen WÄrhem. HÀr Àr rofyllt, trivsamt och vÀlkomnande. Det kÀnns varmt och skön, helt enkelt.