Att driva mjölproduktion har varit tufft till och från. När priset var som allra lägst var det inte roligt att gå till jobbet berättar Erik Carlsson.
I ladugården, en kvart norr om Åtvidaberg, står korna i kö för att bli mjölkade. Den svala förmiddagsbrisen har letat sig in och en bondkatt ligger i en solstråle och värmer sig. Här är Erik Carlsson uppväxt och idag driver han Herrsäter Gård tillsammans med sina föräldrar.
Genom åren har han sett hur branschen gått upp och ned, men i somras kom ett efterlängtat besked – Arla höjde mjölkpriset till bönderna. För tio år sedan fick Erik strax över två kronor per liter mjölk han producerade. Idag är samma siffra över sex kronor.
– Det är farligt att säga att det är lätt att vara mjölkbonde nu, men det är mindre svårt iallafall. Vi behöver inte längre leva på rost och röta, säger Erik Carlsson.
Att han nu får mer betalt för det han producerar gör att han kan investera mer i sin verksamhet. Men det är mycket som hamnat på efterkälken efter de tuffa åren.
– Jag hade velat byta ut saker som blivit gamla för flera år sedan, men då gick det inte ekonomiskt. När man väl kan igen så är behovet så stort. Då går det åt så kopiöst med pengar, säger han.
"Vi har aldrig fått så mycket betalt för mjölken som vi har nu", säger Erik Carlsson.
Idag lägger svenska hushåll ungefär 13 procent av sin inkomst på mat varje månad, enligt SCB. Det är något mindre än genomsnittet i Europa.
Men i och med prisökningen vågar Erik se positivt på framtiden för bönderna.
– Det har ju aldrig varit roligare att vara bonde än vad det är nu. Samhället har en framtidstro på lantbruket, där vi är en del av lösningen gällande beredskapen. Får vi fram mycket mat från Sverige så kommer vi stå tryggt i en alltmer orolig omvärld, säger Erik.
I Sverige är varannan tugga vi äter importerad. Utöver sådant vi inte kan producera här importeras kött, grönsaker och mejeriprodukter ifrån andra länder. Det konkurrerar med den svenska handeln. Mat- och mjölkbönder i Sverige har också fler regler att förhålla sig till än i till exempel Polen eller Bulgarien. Att det är mer reglerat tycker Erik är bra, men han menar också att fler måste förstå att det påverkar kostnaden på maten.
"Det är en komplex bransch, och då jobbar vi ändå bara med bajs, mjölk och gräs", säger bonden Erik Carlsson.
– Om det är demokratin Sverige som tycker att vi ska producera mat på ett visst sätt måste också konsumenten betala för det. Vi kan inte producera vår mat till ett pris som liknar priset på importerad mat där de har andra förutsättningar.
Han tror att pandemin var en stor ögonöppnare för många. Plötsligt gick det inte längre att importera på samma sätt som tidigare.
– Det finns en diskussion i samhället idag gällande lantbruket som jag inte upplevt förut. Vi bönder har vetat att svensk livsmedelsproduktion är viktig länge för att försörja Sverige med mat, men nu känns det som att allt fler börjar förstå det också. Då måste det ske på en lönsam basis.
Korna i Sverige går mot trenden och producerar mer mjölk än i resten av Europa. En anledning tror Erik är regleringarna i Sverige och hur bönderna tar hand om sina djur.
Erik tror att priset på mjölk och mat kommer fortsätta öka i Sverige, och han tycker att det behövs för att lantbruket ska kunna fortsätta utvecklas och på sikt ställa om till en mer hållbar produktion.
Och så hoppas han att debatten inte stannar vid priset, utan fortsätter handla om det som bönderna faktiskt producerar och hur det kan bidra till Sveriges beredskap.
– I slutändan är det ju det som händer mellan de här fyra väggarna som gör matpriserna. Ska det bli några nya ladugårdsväggar i Sverige, så måste matpriserna vara på den här nivån, för det kommer inte gå annars, säger Erik Carlsson.
I Sverige är varannan tugga vi äter importerad, enligt Lantbrukarnas riksförbund. Utöver sånt som inte kan produceras här köper vi kött, grönsaker och mejeriprodukter ifrån andra länder.