När länsstyrelsen avslog överklagandet tittade man helt enkelt på kartan. Enligt praxis är det bara "rågrannar", boende på angränsande fastighet som har talesrätt. Ingen av de överklagande kommunpolitikerna bor i närheten.
I sitt överklagande skriver politikerna Per-Olof Henningsson och Daniel Jonsson att bygglovet som medger att prästgården blir HVB-hem strider mot detaljplanen. Enligt detaljplanen ska byggnaderna användas för "allmänna ändamål", vilket brukar tolkas som verksamhet som drivs av den offentliga sektorn. I det här fallet är det ett privat företag som vill driva ett hem för ensamkommande flyktingbarn.
Dessutom ifrågasätter de om det är lämpligt att byggnaderna, som är en del av en kulturmiljö som är klassad som riksintresse, används till något som dels kan innebära ett stort invändigt slitage och dels kan kräva ombyggnationer.
Det kan tilläggas att frågan om ombyggnationer togs upp när bygglovet prövades. Miljö- och byggnadsnämnden tyckte att de anpassningar som krävdes för brandskyddet var acceptabla. Nämnden tyckte också att användningsområdet HVB-hem låg i linje med detaljplanen. Även om det är ett privat företag som driver verksamheten, så är det verksamhet som traditionellt setts som allmän verksamhet.