Åberg: Musslor ligger och ruttnar

Tino Åberg, boende vid Yxern, tycker att länsstyrelsen är alldeles för passiv.

Sumpmark. När vattenståndet i Yxern sjunkit så har det skapat nya sumpiga stränder, där man kan se strandsatta musslor.

Sumpmark. När vattenståndet i Yxern sjunkit så har det skapat nya sumpiga stränder, där man kan se strandsatta musslor.

Foto: Ulrik Alvarsson

Brantestad2016-07-21 10:00

Igår berättade VT om beslutet att inte tillåta att avtappningen från Yxern stryps i sommar. Tino Åberg som fört en envis kamp för sjön Yxern håller med länsstyrelsen åtminstone delvis. Åtgärden skulle inte få så stor effekt i sommar. Vattennivån är redan väldigt låg.

– Jag tror inte att effekten skulle bli så stor i sommar om man minskade avtappningen.

Därutöver håller han inte med om mycket i länsstyrelsens resonemang.

– Läget är urakut för Yxern. Länsstyrelsen borde åka hit upp och bilda sig en uppfattning.

Han beskriver hur det låga vattenståndet lett till att det ligger ruttnande musslor på strandbäddarna, och hur sjöns gäddor inte längre ruvar i vassen. Vassen står nämligen på land, och gäddorna har fått söka sig ut i mitten av sjön.

Lågt hela våren

Enligt Tino Åberg borde man ha agerat långt tidigare i år. Han säger att han varnat för att vattenståndet varit lågt hela våren.

– Avtappningen har bara fortsatt och fortsatt, och så kom det en torksommar.

Han säger att han känner en vanmakt. Alla inblandade parter: kommunpolitiker, ägarna till kraftverken nedströms och länsstyrelsen är eniga om att läget är ohållbart. Ändå händer inget.

Länsstyrelsen vände sig tidigare i år till myndigheten kammarkollegiet för att få råd om hur man skulle kunna gå vidare. Ett svar kom på försommaren. Till VT sade länsstyrelsens miljöchef Eva Brynolf att man behövde analysera svaret ordentligt, för att ta upp en diskussion om en långsiktig lösning för Yxern i höst. Innan dess vill inte länsstyrelsen medge några avsteg från den vattendom som gäller.

Drar ut på tiden

Tino Åberg hävdar kammarkollegiet menade att länsstyrelsen kunde göra avsteg från vattendomen om det fanns miljöskäl.

–Problemet är att Tekniska Verkens advokat ifrågasätter Kammarkollegiets yttrande, säger han och befarar att räddningsaktionerna ska utebli på grund av juridiska spetsfundigheter.

– Man tjafsar om vem som ska göra vad, och så går det 50 år till.

Länsstyrelsen pekar ju på att en räddningsaktion för Yxern kan få oönskade konsekvenser nedströms. Hur ser du på den risken?

– Jag är för att man gör en ny vattendom där man tar ekologiska hänsyn för hela systemet från Yxern ut till havet.

Enligt Tino Åberg är problemet inte nytt. Han har hittat ett tidningsklipp ett år efter att regleringen trädde i kraft 1947. Då hade boende runt Yxern märkt oönskade effekter av regleringen. Mark hade underminerats av sjösänkningen och gärdsgårdar rasat ner i sjön. Kanske var det inte lätt att förutspå konsekvenserna, resonerar han, men lägger till:

– 2016 borde vi vara klokare, och kunna göra om och göra rätt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om