Dagens förhandling i Göta hovrätt inleds med att den morddömdes hustru förhörs via videolänk från hemlandet Litauen.
Även dna-experten Anne Kihlgren ska förhöras enligt önskemål från advokaten för Nerijus Bilevicius, som i Skaraborgs tingsrätt dömdes till livstids fängelse för mordet.
Dna-teknik är ett typiskt ämne som expertvittnen kallas till domstolar för att belysa.
– Många rättegångar går in på allt mer komplicerade frågor, i takt med att samhället blir alltmer tekniskt avancerat, säger Eric Bylander, docent i processrätt vid Uppsala universitet.
– Det måste inte vara så att brottet eller det man tvistar om i sig handlar om tekniskt komplicerade saker. Däremot kan bevisningen vara av det slaget, som till exempel dna-bevisning, framhåller Bylander.
Det är svårt att säga om antalet expertvittnen i svenska domstolar blivit fler under senare år. Ingen jurist som TT frågat kan bedöma det. Däremot är alla överens om en annan sak: expertvittnenas betydelse för målen varierar stort, från i princip ingen till att vara helt avgörande. Det beror helt på sammanhanget.
För fem år sedan friades en då 68-årig man av hovrätten i Malmö från ett mord som begåtts redan 1986. Kriminalteknisk expertis hade dömt ut bevisning, i form av handavtryck på ett visst föremål, som varit avgörande för tingsrättens fällande dom.
"Sakkunniga" är den mer korrekta benämningen på dessa personer. Men "expertvittne" låter bra, inte minst i media.
– Det föder tanken att det är en särskilt betydelsefull person. Men den allra viktigast bevisningen kan vara någon som gjort en iakttagelse av en ren händelse, påpekar Eric Bylander.
Rättegången avslutas på måndag. (TT)