För en tid sedan blev jag riktigt sur när jag läste och hörde att man ska skicka alla sjukvårdsanställda i Kalmar län på charmkurser. För min del får man gärna göra det, men genera inte vår vårdande personal i Västervik med en sådan överloppsgärning.Tro inte att jag missunnar dem några dagars ledigt, träffa kollegor och så vidare. Absolut inte. Sjukvårdspersonalen jag stött på här - och det är många - är väl unnad komma bort från sin vardag, men då ska de få lära sig något nytt. Det där med charm och vänligt bemötande är de redan fullproppade med.Det senaste halvåret har jag haft förmånen att få komma i kontakt med mellan 100 och 125 vårdande personal och under den tiden aldrig stött på en sur min, inte hört ett ovänligt ord eller behandlats nonchalant. Tvärtom har alla ställt upp med ett leende och i övrigt givit adekvat behandling i alla lägen.Om jag börjar med personalen på Esplanadens vårdcentral så känner jag till dem sedan flera år tillbaka. Det är en nästan overkligt vänlig atmosfär man möts av där och de har så gott som inga väntetider.Jag vill i sammanhanget inte hoppa över apotekets personal, som också alltid tar väl hand om oss kunder. Näst i tur står akutmottagningen, som jag besökt så många gånger och så ofta, att det är ett under att man där inte erbjöd mig permanent bostad när det varit som värst. Istället har man alltid bjudit på värme och stor omtanke, trots ibland stort patienttryck.Centralkassan stilar med snabbhet, charm och vänlighet, vilket alla i samtliga receptioner jag besökt gör, utan undantag, trots att vi patienter kan vara mycket krävande, påfrestande och tjatiga.Personalen på medicinavdelningen, neurologen, ortopeden, gynekologen, ögonkliniken har alla haft med mig att göra och det de gjort har varit omgivet av samma vänlighet, tålamod för att inte tala om alla som bistått mig på röntgen ett antal gånger.Sist men inte minst den ödmjuka, förtroendeingivande och uppmuntrande arbetsterapeuten, som i månader stått ut med mig, kinkig och otålig.Alla ska ha ett stort och varmt tack!Till slut vill jag rikta en skarp varning till dem som klåfingrigt gör försök till att dra in på personal på exempelvis kirurgen. Ni som styr och bestämmer: lämna era sittplatser några dagar, gärna i värsta sommarhettan, och prova hur det känns att fara omkring som skållade råttor stundtals och ändå känna er otillräckliga och att det krävs bara mer och mer.Jag vet mycket väl att det en gång i tiden fanns skäl för att minska på personalstyrkan både här och där, men nu är slutpunkten för detta nådd. Man orkar inte i längden hålla ett tempo på toppen. Vad säger ni den dagen då största delen av personalen är slutkörd och måste söka andra jobb, för sjuk och överansträngd finns väl snart inte i regeringens vokabulär längre.
