Händelsen utspelade sig i en lägenhet i Västervik under förra året. Den förre hyresgästen hade flyttat utan att ta med sig sina slingrande husdjur.
En av ormarna hittades mellan en skjutdörr och en vägg. Senare hittades ytterligare en orm.
Länsstyrelsen fattade beslut om omedelbart omhändertagande av de båda ormarna. I beslutet stod det att den nya hyresgästen i lägenheten var angelägen om att bli av med dem...
Ärendet var det kanske mest spektakulära av de 350 omhändertaganden i länet som gjordes enligt enligt djurskyddslagen under förra året.
Under förra året ökade antalet anmälningar om bristande djurhållning i länet.
Totaltgjordes 662 anmälningar om djur som misstänktes fara illa, mot 602 året innan.
Många anmälningar ledde att djuren omhändertogs enligt djurskyddslagen. Totalt 114 sådana beslut fattades förra året, och ungefär lika många året innan. Vissa beslut omfattar många djur, som på en gård där 68 nötkreatur omhändertogs. Ett annat ärende gällde 38 katter.
Under 2013 var det sammanlagt 386 djur som länsstyrelsen i Kalmar län fattade beslut om att de skulle omhändertas. Siffrorna för 2014 är 352 djur, men då tillkommer ett okänt antal akvariefiskar. I länsstyrelsens statistik står det bara att det finns två beslut som gäller akvariefiskar, men inte hur många individer det handlade om.
Med tanke på detta har det nog varit ungefär lika många djur båda åren.
Det enskilda djurslag som toppar statistiken över antal omhändertagna djur är katten. Runt 250 katter omhändertogs 2013 och drygt 200 i fjol.
Kerstin Erlandsson, som är länsveterinär, tycker att man ska ID-märka och kastrera katter som ska gå ute. Då skulle de besparas en hel del lidande.
– Det är för lätt att låta katten få ungar, tycker hon också.
Honkatterna blir utslitna av att få ungar ofta. Hankatterna skadas i slagsmål och springer bort. Genom att kastrera katten, ökar man chansen att den ska leva länge.
Kerstin Erlandsson passar samtidigt på att slå hål på en del myter om kastrering av katter. Som att de skulle jaga sämre.
– Det stämmer inte alls, säger hon.
Från 2013 till 2014 har antalet årsarbetare som jobbar med djurskydd minskat hos länsstyrelsen i Kalmar län, från nio till cirka sju.
– Det var bättre förut, men det räckte inte då heller, säger Kerstin Erlandsson.
De bristande resurserna gör att handläggarna bara hinner åka på anmälningar. Några normalkontroller finns inte tid till. Jenny Lejonberg, djurskyddshandläggare, önskar att de kunde jobba mer förebyggande.
– Det är klart att vi skulle behöva vara fler, för att hinna med.