Ingrid föddes i Västervik den 15 december 1909. Familjen bestod av mor och far samt sju syskon.
Ingrid växte upp på Kullen i södra Västervik. Huset låg i korsningen Högalidsgatan och Gasverksgatan och huset finns fortfarande kvar.
I samband med att Ingrid hade fyllt 106 år berättade hon i en intervju i VT om flera av minnen från barndomen.
Ingrid var fyra år när första världskriget bröt ut.
– Hon kom ihåg att båda kyrkoklockorna ringde, men föräldrarna ville inte berätta varför kyrkklockorna ringde, berättar Ingrids dotter Britt-Marie Widén.
Ingrids morfar var anställd vid SJ och det var tack vare honom som Ingrid fick anställning vid järnvägen. Hon började sin anställning vid stationen i Fårhult och bodde i stationshuset. Hon skötte det mesta: Vinkade av tåg, tog emot och skickade telegram, kopplade samtal i telefonväxeln och lämnade ut och tog emot post.
Stationshuset i Fårhult blev en samlingsplats på lördagskvällarna och det var där hon träffade sin blivande make, Vilhelm Widén. De gifte sig när Ingrid var 25 år, hon blev hemmafru och de fick fem barn, varav ett barn dog. I samband med giftermålet flyttade familjen in till Västervik.
Mellan barnafödandet jobbade Ingrid till och från i affär. Under tidigt 1930-talet hade hon fått erfarenhet som biträde hos en bror som hade matbutik i Stenhagen. När maken senare blev sjuk sökte hon sig till förvärvslivet igen. Hon jobbade i köket både på fängelset och på sjukhuset.
Efter att Ingrid hade blivit änka så flyttade hon till Tuna där hennes farfar hade köpt ett boningshus. Efter fem år återvände Ingrid till Västervik.
Vid Västerviksutställningen 1933 var Ingrid en av de 600 kvinnor, från Tjust alla 19 socknar, som tågade genom staden i sina nysydda Tjustdräkter.
När Ingrid var 103 år fick hon en ett erbjudande om en plats på förskolan Resedan eller Tallen.
– Tänk att få börja förskolan, inte så dumt. Men jag är nog för lite för gammal, säger Ingrid Widén till VT den 10 maj 2013.
Anledningen till Ingrid fick erbjudandet var att det hade blivit något fel i kommunens datasystem. Brevet hade gått ut till samtliga barn födda år 2009, alltså 100 år senare än Ingrids födelseår. Datorn hade uppfattat 1909 som 2009 och då gick brevet ut till vad datasystemet trodde var "Vårdnadshavaren för Ingrid Carolina Widén".
– Hon blev rikskändis på kuppen. Kvällstidningarna och radion rapporterade om erbjudandet. Mamma tyckte det mest var en kul grej, berättar Britt-Marie.
De senaste åtta åren bodde Ingrid på serviceboendet vid Rosavilla.
– Mamma älskade människor. Hon tyckte om personalen vid Rosavilla och hon var pigg in i det sista, säger Britt-Marie.
Ingrid sörjs närmast av barnen Britt-Marie, Björn, Sven och Anki med familjer samt systern Gun.