Den omstridda marken är gammal fin betesmark. Där finns bland annat den sällsynta fjärilen kronärtsblåvinge. Fjärilen har minskat i antal genom åren och finns bara kvar på ett fåtal platser i landet. Att den finns i hagarna utanför Lixtorp kommer dels av att det är soligt, varmt och vindskyddat område, dels av att här växer växten sötvedel, en nödvändighet för att fjärilen ska överleva.
Till de gynnsamma omständigheterna hör att marken har betats av nötkreatur, som inte tycker om sötvedel. Hade marken däremot betats av hästar eller får är risken att sötvedeln hade betats bort.
Situationen sattes dock på sin spets 2012, när markägaren ansökta om att få hägna in ett markområde där betesmarken ingår och låta det bli hjorthägn. I ett första skede sade länsstyrelsen nej. Deras beslut överklagades till mark- och miljödomstolen som också sade nej.
Nu har mark- och miljööverdomstolen tagit ställning till ärendet, och den säger ja. Allt för att rädda den sällsynta fjärilen.
Av domen framgår att lantbrukaren som äger marken inte kan fortsätta med nötkreatursdrift.
Det enklaste alternativet skulle ha varit att plantera igen marken med gran, men då skulle den biologiska mångfald som finns där gå förlorad.
Lantbrukaren tycker att ett hjorthägn är bättre, eftersom betesmarken karaktär då kan bevaras.
Både länsstyrelsen och naturvårdsverket har yttrat sig. De resonerar kring hur man bäst ska kunna skydda kronärtsblåvingen, och den nödvändiga värdväxten sötvedel. Av deras yttranden framgår att man inte vet om hjortar äter sötvedel, och det då finns risk för att växten betas bort. Naturvårdsverket motsätter sig att det blir ett hägn, medan länsstyrelsen anser att man ska sätta in åtgärder för att skydda sötvedelplantorna om det blir ett hägn.
Mark- och miljööverdomstolen ger tillstånd med just ett sådant förbehåll. Det blir ett hägn, men länsstyrelsen kommer att få ställa upp villkor som skyddar sötvedelplantorna.