Även om de representerar olika ideologier så finns det mycket som förenar dem. Båda befinner sig långt ner på sina partiers valsedlar i EU-valet. Akko Karlsson finns på plats 21 på Miljöpartiets lista, och Malin Sjölander på plats 20 hos Moderaterna.
– Jag är inte på valbar plats, utan ser mig mer som en röst i länet för EU-politiken, säger Malin Sjölander.
Båda är politiska mångsysslare med uppdrag på både regional och lokal nivå. Akko är dessutom ledamot i Miljöpartiets styrelse på riksnivå. Ingen av dem ser ut att bli sysslolös under den kommande mandatperioden, även om de inte skulle komma in i EU-parlamentet.
Båda återfinns dessutom högt på sina partiers riksdagslistor, med chans att komma in i riksdagen. Med andra ord kommer kampanjandet knappast att vara över för dem efter EU-valet den 25 maj.
– Många har sagt att ”du får vila upp dig i sommar inför valrörelsen i höst.” Jag tror inte att någon kommer att gå ner helt i viloläge. Det kommer att bli lite lugnare direkt efter EU-valet, sedan kommer det att öka, och dra igång på allvar under Almedalsveckan på Gotland, säger Malin Sjölander.
Är det tufft med fyra val på ett år?
Akko: – Ja, inte minst för mindre partier med begränsade resurser. Det tär på partikassan. Samtidigt är det roligt. EU-valet blir lite som en uppvärmning inför de allmänna valen.
Vilken är er personliga bild av EU?
Akko: – Jag vill likna det vid ett brokigt pussel. Det är ett bygge som pågår, och där bitarna kan kärva lite grann. Sedan finns det bitar som definitivt inte borde ingå där, som lobbyismen. Där kapitalstarka organisationer kan trycka igenom beslut.
Malin: – Jag är kanske konservativ men jag tycker om begreppet den Europeiska gemenskapen – att det finns saker som vi inte kan lösa ensamma utan löser gemensamt. Bryssel förknippas bland oss svenskar med byråkrati. Det har nästan blivit ett skällsord. När man besöker EU-parlamentet slås man av en helt annan sak: Hur mycket kompetens och kunskap som finns där, med alla länder och organisationer som finns på plats.
Akko: – EU-parlamentarikerna har av tradition varit äldre män i kostym. Nu sker en föryngring, och det kommer in fler kvinnor. Det kommer att påverka politiken.
Vad möts ni av för attityder när ni pratar om EU bland folk?
Malin: – Det är blandat. Många är skeptiska. Många tycker inte att de hinner sätta sig in i EU-politiken, utan väljer det parti som man är van att rösta på. Våren är ingen bra tid för ett val. Det är mycket som konkurrerar om människors tid.
Akko: – Ett tips är SVT:s valkompassen där man kan få tips inte bara om vilka partier man ligger nära åsiktsmässigt, utan till och med på kandidatnivå. Eu.info är en annan bra sajt. Bland ungdomar är möjligheterna till studieutbyte en stor fråga. De är på väg att bli världsmedborgare.
Malin: – Det man märker är att flykting- och integrationsfrågor börjat diskuteras på ett helt annat sätt. Det finns starka främlingsfientliga vindar i Sverige.
Ett exempel är ju de tiggare från bland annat Rumänien som dykt upp i svenska städer. Vad kan EU göra där?
Malin: – Man ser det som en följd av de öppna gränserna. Vad man inte tänker på är att det bara är en del av den fria rörligheten. Den har gett svenska ungdomar helt andra möjligheter att jobba i London eller plugga i Tyskland.
– På arbetsmarknaden finns nya möjligheter till matchning – yrkesarbetare kan röra sig över gränserna dit det är brist på deras yrken. Sedan är det viktigt att EU jobbar för att tiggarnas länder ska bli trygga och stabila – då kommer människor inte att behöva tigga längre.
Akko: – Som svensk kan det vara lätt att glömma vad det gjort för oss att vi levt i fred i flera hundra år. Tittar man på vad som är framgångsfaktorer för ett land så är det fred, jämställdhet och schyssta arbetsvillkor.
Malin: – Lägg till ett fungerande utbildningsväsende. Man ska tänka på att många av EU:s nyaste medlemsländer har tillbringat decennier bakom järnridån. Jämför man med hur det stod till med de länderna precis efter murens fall så har de gjort stora framsteg.
Vad tror ni kommer att bli EU-valets största fråga?
Malin: – För några månader sedan gjorde jag upp en lista med vad jag trodde skulle bli de största frågorna: jobben, ekonomin och miljön. Så seglade krisen i Ukraina upp. Nu finns det ett helt annat intresse för säkerhetspolitik, och folk diskuterar vad ett Natomedlemskap skulle betyda.
Akko: – En fråga är hur högerextremismen breder ut sig. Vi såg vad det ledde till på 30-talet. Migrationsfrågan är stor. Häromdagen förliste ytterligare två flyktingbåtar utanför Grekland med dödsoffer som följd. Det förekommer till och med att man skjuter på flyktingbåtar som vill ta sig in i EU.
Har ni förståelse för dem som väljer att ligga på sofflocket i EU-valet?
Malin: – Till viss del. Man kan tycka att vi svenskar bara är 9 av 500 miljoner invånare, men vårt inflytande är betydligt större än så.
Akko: – Titta bara på vår kandidat Isabella Lövin som kom till EU som ny parlamentariker. Hon lyckades förändra fiskepolitiken. EU är en del av vårt samhällsbygge.
Malin: – EU har faktiskt gjort smarta saker för harmonisera Europa. Det finns både bra och dålig byråkrati.
Akko: – Ta till exempel järnvägen. I dag finns det 40 spårbredder i Europa. Ska vi bygga ett hållbart transportsystem över gränserna krävs det en europeisk standard. Arbetsmarknaden är ett annat exempel där villkor och pensionssystem måste bli mer lika mellan länder, för att underlätta för framtidens europeiska arbetare.