Efter många år som fåruppfödare har han övat upp sin blick för hur djuren mår och vad som fattas dem. Han har lärt sig att snabbt se när något är fel, och förstå vad som behöver göras.
Men även om han haft får så länge, tycker han hela tiden att han lär sig nya saker om dem.
När han köpte sina första tackor med lamm var det inledningsvis för att få hjälp att hålla mer öppet i markerna. Det var problem med att sorkar förstörde tallplantorna, men med fårens hjälp hölls vegetationen nere, så att berguvarna – som då fanns på Mälingsbo – kom åt att ta sorkarna.
Att fåren håller slyskogen i schack är en viktig anledning till att Bernt och hustrun, Anita Svensson, fortfarande har får. Och för köttets skull förstås.
I dag finns drygt 40 tackor på gården, plus runt hundra lamm. De första fåren var gotländska pälsfår, medan de får som finns på Mälingsbo i dag är av raserna finull, texel och suffolk, som ger bättre slaktvikter.
Under en kort period styrde Bernt om en del av lamningen till efter jul, för att kunna leverera lamm till påsk, då efterfrågan på lammkött är hög, men det gör han inte längre. Det var så kallt när lammen föddes då.
Nu lammar tackorna i mars–april. Sedan skickas lammen till slakt i början på hösten för det mesta, när de har gått på bete hela sommaren.
Men efterfrågan på lammkött är egentligen som störst till påsk och fram till midsommar. Lammkött har fått ett uppsving och lyfts fram av kockar och i tv-program på ett annat sätt än förr.
– Det är mycket populärt att grilla lamm, säger Bernt Svensson.
Han tror att de fördomar som många hade om lammkött förr bland annat berodde på att det var gamla tackor som folk hade ätit, inte lamm.
Det mesta av det lammkött som säljs i Sverige är importerat, men Bernt Svensson ser en marknad för svenskt kött. Både han och Anita upplever att kunderna efterfrågar det.
– Det är fortfarande en näring som växer, och det finns plats för fler lammproducenter.
När VT besöker gården, får jag bland annat träffa en tacka med fem (!) lamm. Det vanliga är annars ett, två eller tre bland dessa tackor.
För att de många syskonen inte ska komma efter i utvecklingen redan från start, har Bernt gett dem extramat i nappflaska. Det har fungerat bra. De diar också hos sin mamma och mumsar på vårens späda grässtrån ute i hagen.
Femlingarna och deras mamma går tillsammans med två andra tackor som har fyra respektive tre lamm var.