På boendet i Valstad bor som mest 100 flyktingar samtidigt, med vitt skilda nationaliteter och bakgrund. Här finns familjer som bott halvårsvis i rum på ett tiotal kvadratmeter, och fått dela badrum med ett stort antal andra familjer.
Lisa Rydberg, som jobbade på asylboendet mellan februari och augusti i år, är kritisk till både standarden på boendet och antalet asylsökande som tas in. Lokalerna är i behov av renovering, med ingrodd smuts och möbler som stått där sedan decennier tillbaka.
Så här hade det inte fått se ut om det hade rört sig om svenska familjer, menar hon.
– Det känns som att bara för att de kommer från ett annat land så har människovärdet försvunnit.
I Lisas arbetsbeskrivning stod bara att sköta om själva boendet. De boendes hälsa och mående hade Migrationsverkets personal ansvar för – och de kom bara en gång i veckan. Men för Lisa gick det inte att se alla behov utan att försöka hjälpa till. Hon såg till att finnas till för de boende, och hjälpte till med översättningar, samtal med sjukvården och andra praktiska frågor.
– Om man engagerar sig i de boende så blir det ohållbart. I slutet hade jag ångest varje gång jag skulle åka ut. Jag kunde stånga huvudet blodigt, men ändå inte göra tillräckligt.
Flera av de boende som VT pratar med vittnar om en otrygg miljö. I våras kom flera rapporter om incidenter på boendet, däribland ett slagsmål som ledde till att en man dog. Lisa är inte förvånad.
– Jag är snarare förvånad över att det var så pass lite bråk som det var.
Det Lisa främst efterfrågar är bättre bemanning. Nattetid finns normalt sett ingen personal, förutom en sovande jour, och det var bara en tillfällighet att en ur personalen faktiskt befann sig på plats när dödsfallet ägde rum, strax efter klockan 22 en kväll i våras.
– Om han inte hade varit där så hade det kunnat sluta mycket värre, menar hon.
I början när Lisa jobbade i Valstad arbetade fyra anställda två och två. Senare minskades personalstyrkan, och det var inte ovanligt att Lisa arbetade själv under kvällstid.
Lisas vänder sig inte framför allt mot entreprenören som driver flyktingboendet i Valstad – utan mot Migrationsverket. Entreprenören följde bara Migrationsverkets riktlinjer, och myndigheten gjorde regelbundet kontroller på boendet.
– Migrationsverket har inte tillräckligt höga krav på flyktingboenden och de som driver dem. Det finns säkert bra entreprenörer också, men det blir som ett lotteri för de boende, vilken anläggning de hamnar på.
Glädjen i att få lära känna och umgås med flyktingarna gjorde att Lisa ändå tyckte om sitt jobb, och kan tänka sig att jobba med något liknande igen.
– Så fort jag kom ut dit släppte ångesten. Det var de som gjorde att det ändå var ett guldjobb.
caroline.petersson@vt.se