Ulla var äldsta barnet av fem till Elsa och Josef Edlund. Hon växte upp på Vesta rökeri som var beläget på Strömsholmen i Västervik.
Familjens fem barn hade gott om utrymme och en stor trädgård. Samtidigt var närheten till vattnet ganska riskabelt för lekande barn och det hände mer än en gång att någon ramlade i. Gubbarna i rökeriet kunde berätta hisnande historier.
Under hela sin skolgång gick Ulla i Västerviks flickskola.
Sedan kom hon till Stockholm och studerade på Bar-Lock institutet där hon lärde sig stenografi och maskinskrivning bland annat.
Därefter fick Ulla anställning på försäkringsbolaget Hansa och jobbade med bland annat bilförsäkringar.
Efter Hansa så började Ulla på FOA för att sedan efter några år byta inriktning och började på Karolinska Institutet som preparatris.
Där arbetade hon med Claes Wirsén som undervisade där samt berömda fotografen Lennart Nilsson.
– Det var den roligaste tiden i mitt arbetsliv säger Ulla.
På 1940-talets mitt träffade Ulla sin blivande make Gösta Flyger som var neurokirurg i Stockholm.
Gösta arbetade tillsammans med Herbert Olivecrona under många år.
I början av 1960-talet for familjerna Flyger och Olivecrona till Kairo för att tjänstgöra vid den klinik Herbert Olivecrona hade öppnat några år tidigare.
– Det var en fantastisk tid med tanke på att vädret var lagom varmt större delar av året. Blandningen av moderna bilar och kameler var en härlig syn.
Förutom Egypten så har Ulla besökt Spanien ett flertal gånger och även New York har hunnits med.
I slutet av 1960-talet flyttade Ulla och Gösta till Västervik och öppnade läkarpraktik som de drev fram till Göstas bortgång 1977.
Efter att Gösta hade dött så arbetade Ulla halvtid på pastorsexpeditionen samt centralkassan på Västerviks sjukhus.
Dock skulle Ulla återvända till Stockholm.
– Jag hälsade på en släkting i Stockholm när jag gick in i en garnaffär. Efter att ha pratat med ägarinnan så slutade det med att jag började arbeta där efter att jag hade uppvisat min stickningskonst. Jag jobbade i tvåveckorsperioder. Den andra tvåveckorsperioden tillbringade jag i Västervik. Det var enormt kul då jag fick sticka mycket på beställning.
En plats som haft stor betydelse för Ulla är Väderskär. Fastigheterna finns fortfarande kvar i släkten.
Här har släkt och vänner samlats, inte minst för ål- och kräftkalas.
– Jag har tillbringat många somrar på Väderskär. Tyvärr har jag artros i knäna som göra att jag har svårt att gå och därför kan jag inte åka ut till Väderskär längre vilket jag tycker är tråkigt. I stället läser jag mycket böcker och tycker teven är ett bra sällskap.
– Jag har ett starkt minne från när det blev fred efter andra världskriget 1945 och vi precis som andra kastade konfetti från balkongerna i Stockholm, berättar Ulla.
Numera bor Ulla centralt i Västervik och kan se ut över Strömsholmen där hon växte upp.
– Det är trevligt att kunna följa bygget vid gamla Slottsholmen. Jag är imponerad av killen som sitter i lyftkranen oavsett väder.
Att bo mitt i centrala Västervik är inget som bekymrar Ulla.
– Många undrar om musiken från krogarna är störande, men det är underhållning för mig. Jag har första parkett från min balkong när det är aktiviteter på torget nedanför.
Ulla trivs i sin lägenhet och tycker det är enastående att ha ett eget boende.
Av de fem syskonen som växte upp tillsammans på Strömsholmen så är det bara Ulla och en lillasyster kvar i livet. Lillasyster Vera är 97 år.
– Jag har en systerson som har räknat ut att jag ska bli 120 år. Det återstår att se, konstaterar Ulla med glimten i ögat.
Ullas 100-årsdag kommer att firas tillsammans med släkt och vänner på högtidsdagen.