Mustafa har alltid tyckt om att uttrycka sin åsikt, men är man uppväxt i Irak under Ahmed Hassan al-Bakr och Saddam Husseins regim var det inte alltid det lättaste.
– Man fick inte blanda sig i politiken och man fick inte säga sin åsikt. Jag kände mig begränsad när jag inte kunde säga vad jag tyckte och tänkte, säger Mustafa Saoud.
Om en person sade något som inte passade regimen kunde både personen och dennes familj bli straffad.
Mustafa hade en bra uppväxt i södra Bagdad och kunde utbilda sig till SO-lärare. Han arbetade som biträdande rektor vid lärarhögskolan i Kerbala under sex år.
Någon månad innan kriget mellan Irak och Iran bröt ut i september 1980 valde Mustafa lämna att Irak för att börja studera vid universitet i den polska huvudstaden Warszawa.
Under studierna i Warszawa avlade Mustafa en doktorsavhandling som handlar om "Hur effekterna av mänskliga aktivteter har förändrat terrängen i landskapet i länder med torrt klimat", som exempelvis Irak".
Under sex månader mellan 1982–83 åkte Mustafa hem till Irak för att delta i kriget.
Flyttade inte hem
Enligt ett avtal som Irak hade med Polen var studenterna tvungna att åka tillbaka till Irak när studierna var avklarade, men det var inte Mustafa intresserad av eftersom han hade träffat sin fru och de hade fått barn.
– Min broder betalade en hög straffavgift som gjorde att jag inte behövde åka tillbaka.
I Polen fick Mustafa dock inte vara kvar. På en studiekompis inrådan sökte han sig till Sverige och han kom hit första gången i april 1988. Först bodde han i Stockholm innan det blev tre månader i en liten ort utanför Örnsköldsvik innan han slutligen kom till Västerviks kommun i augusti 1988.
– Jag har aldrig ångrat att jag flyttade till Västervik. Det var en bekant som tipsade mig. Jag gillade Västervik direkt eftersom det är lugnt här, säger Mustafa.
Många pratar arabiska
Efter att ha bott i Västervik i drygt ett år så blev Mustafa hemspråkslärare i arabiska och det är han fortfarande.
Arabiska talas totalt av 22 länder i världen.
– Det är samma språk överallt, men det finns flera olika dialekter som kan skilja sig mycket.
Många av barnen som Mustafa har haft i hemspråksundervisning har inte känt till de svenska kulturen och därmed drev han ett projekt under 1990-talet där barnen, som gick i mellan- och högstadiet, fick ta del av den svenska kulturen.
– Vi besökte Astrid Lindgrens värld, Kolmården och Gröna Lund. Innan resorna gjorde barnen olika aktiviteter för att att få pengarna till resorna samt att de läste på om de olika ställen vi skulle besöka. Detta gjorde att barnen fick ta ansvar och därmed steg deras självförtroendet.
Under tio år i början av 2000-talet drev Mustafa ett nytt projekt och det var att gymnasieelever fick lära sig hur det arabiska kulturer påverkade Europa på medeltiden.
– Vi åkte vartannat år. Vi besökte Cordoba, Granada, Sevilla och Malaga. Det var samma sak här. Eleverna fick läsa på om orterna vi besökte innan vi åkte.
Skrevbok
Svenska traditioner
För att underlätta för nyanlända att ta del av de svenska traditionerna så har Mustafa tillsammans med sin fru Elisabet skrivit boken "Svenska högtider och traditioner, som kom ut 2015.
"Högtider och traditioner är viktiga i ett land. Därför har vi detta verk försökt samla de mest framstående och viktiga traditionerna och högtiderna i Sverige" skriver författarna i ett förord.
Boken tar upp 13 svenska traditioner och är översatt till åtta språk.
Hur många av de svenska högtiderna firar ni?
– Vi firar alla och jag älskar alla svenska högtider, svarar Mustafa.
Vad var svårast att anpassa sig till när du kom till Sverige?
– Vädret. Det var kallare än vad jag var van vid. Även om det kunde vara kallt i Polen.
Något som du saknar från tiden i Irak?
– I början hade jag lite svårt anpassa mig, men nu saknar jag ingenting.
Röda Korset
Mustafa har inte varit tillbaka i Irak sedan 1982–83 och i dagsläget har han inga planer på att åka tillbaka. Han har kontakt med sina syskon, två bröder och två systrar, några gånger per år.
– Jag har lämnat de gamla traditionerna bakom mig. Man ser mest ner på kvinnan och det har jag svårt att förlika mig med.
På fritiden umgås Mustafa gärna med sin familj. Han är dessutom frivilligarbetare på Röda Korset där han hjälper till på Bikupan samt har ansvar för hemsidan och utbildning.
– Jag vill gärna hjälpa de behövande, konstaterar Mustafa Saoud, som räknar med att jobba ytterligare två år.