Så kan arga barn få hjälp

Arga barn kanske bara längtar efter kärlek. På onsdagen fick skolpersonal veta mer om hur man hanterar barn som upplevt svåra saker.

Föreläste. Camilla Küster, kurator på Rädda Barnen, föreläste i Gamleby vid två tillfällen under onsdagen, bland annat för skolpersonal i norra kommundelen.

Föreläste. Camilla Küster, kurator på Rädda Barnen, föreläste i Gamleby vid två tillfällen under onsdagen, bland annat för skolpersonal i norra kommundelen.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Föreläsning2015-03-18 15:02

Extremt svåra upplevelser brukar kallas för trauma, och det var just det som onsdagens temadag handlade om i Gamleby.

Omkring 250 personer, fördelade på två grupper, kom då till fritidsgården Åby herrgård i Gamleby för att få veta mer om hur man bemöter och hjälper dessa barn. Föreläsare var Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer.

Lokal arrangör i Gamleby var Rädda Barnens lokalavdelning, där bland andra Ulla Pettersson och Gerd Brodin är engagerade.

Brodin berättar att det var flera från Västerviks kommun som hörde Camilla Küster i Oskarshamn i höstas och ville att hon skulle föreläsa även här. Förutom personal från skola och förskola fanns bland åhörarna även personal som jobbar med ensamkommande flyktingbarn.

Barn som har upplevt våld, krig och övergrepp kan reagera med ilska och raseriutbrott, när de i själva verket behöver lugn och kärlek. För alla vuxna som möter dessa barn, gäller det att själva behålla sitt lugn. Annars hjälper man inte barnet.

Den som har upplevt traumatiska situationer gång på gång, utan att ha någon lugnande vuxen hos sig, har bara fått chans att utveckla alarmfunktionen i hjärnan, den som alla föds med.

De båda andra delarna, som hjälper oss att analysera situationen och lugna oss själva, är inte alls utvecklade hos traumatiserade barn, utan barnen behöver hjälp att utveckla dessa delar. Det gör man alltså inte genom att gå igång själv och bli upprörd.

Ett kontrollerande och bestraffande beteende från vuxna stärker bara barnens bild av världen.

Genom att själv vara lugn som vuxen, lär man barnen att reglera sig själva.

När barnet är överaktivt och uppjagat, är det ingen mening med att försöka resonera och reda ut. Det får man ta senare. Det är också viktigt att kunna möta ett avvisande, utan att avvisa tillbaka.

För att stärka relationen kan man göra roliga saker tillsammans, men då är det viktigt att även de vuxna deltar, inte bara tittar på!

– Alla som möter barn, kan göra skillnad. Vuxna människor som finns runt barnen i vardagen, sa Camilla Küster.

Två som lyssnade på föreläsningen var Ylva Larsson och Åsa Axelsson från Ernebergskolan i Gamleby. De känner att de har fått verktyg för att kunna hjälpa barnen.

– Det är ett omfattande jobb, men det känns också hoppfullt att det går. Man får se det långsiktigt, säger Ylva Larsson.

Trauma

Trauma brukar beskrivas som en extremt påfrestande händelse som innehåller hot, våld och skräck och som varken kan undflys eller bekämpas. Den kan också innebära att man blir skadad.

Hur man reagerar efteråt beror bland annat på grad av exponering (till exempel om man befann sig nära tsunamin), hur man tolkar sin egen roll i sammanhanget (skuldkänslor), föräldrars stöd före, under och efter samt socialt stöd före, under och efter.

Reaktioner kan vara nedstämdhet, irritation, inåtvändhet, ont i huvudet och magen, annan syn på sig själv och omvärlden, inlärningsproblem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om