– Landskap har alltid fascinerat mig, de säger så mycket mer när man vet vad som hänt där även om spåren inte finns kvar.
Vi står vid ingången till Smugglaregränd i centrala Västervik. En stilistiskt snygg gränd, inklädd i rött tegel, slår vi fast. Gränden är vacker på sitt sätt, men den är också undanskymd och mörk kvällstid. Här inträffade en grov våldtäkt för några år sedan.
Reidar plockar fram sin kamera och tar några bilder. Han är elev på fotskolan i Gamleby och arbetar just nu på ett projekt där han tar bilder på platser där det inträffat grova brott. Han har genom undertecknad fått ta del av information om några av den senaste tidens våldsbrott utomhus och var de inträffat. Brott intresserar honom, berättar han, men han är noga med att påpeka att han inte vill försköna brotten eller sko sig på dem eller de som drabbats. Han vill inte heller skapa en kriminalpolitisk debatt.
– Vem eller vilka som gjort vad är inte viktigt. Jag vill bara visa upp de platser där sådant här sker, att väcka en fråga om landskap och hur vi förhåller oss till dem, säger han.
– Just brottsplatser är mentalt märkta på något vis. Folk som bor där det inträffat ett grovt brott förknippar nog platsen automatiskt med det som hänt där, inte med hur platsen ser ut egentligen.
Läs hela reportaget i papperstidningen
christoffer.nielsen@vt.se