Såhär under högsäsong är det 25 personer som jobbar på fiskfabriken, fast inte alla samtidigt. Omräknat i årsarbetare blir det 14. Det är treskift som gäller, sju dagar i veckan, för att hinna ta hand om all fisk som kommer in.

Högsäsongen varar från mitten av oktober till slutet av april.

- Det styrs av kvalitén på fisken. Det måste vara tillräckligt kallt i vattnet, säger Peter Sjöholm.

Artikelbild

| "Carmona" från Göteborg lossade 300 ton fisk i Västervik under måndagen.

Vintertid lever fisken främst av sin fettreserv, som den har byggt upp under den varma årstiden. Det är också på vintern som fisken smakar som bäst.

- Det ska inte vara en massa mat i magen på den när den läggs in, för då får den en besk smak, säger Peter Sjöholm.

Sex fiskebåtar lämnar fisk till fabriken i Västervik. Det är fyra svenska fartyg, varav "Skanö" från Händelöp är det enda från ostkusten. Övriga är från västkusten. Sedan är det också ett tyskt och ett polskt.

När västkustbåtarna återvänder hem i slutet av april är det polacker och estländare som levererar fisk i stället.

Artikelbild

| Urban Larsson har jobbat på fiskfabriken i elva år. Han ser till att det finns tillräckligt med vatten i baljan, där fisken landar, så att den inte skadas.

Under lågsäsongen, som varar fram till midsommar, är det "bara" 400-500 ton fisk i veckan som lossas i hamnen vid Swe-Dan Seafood, mot 1 000 ton under högsäsong.

Sedan är det helt uppehåll från midsommar till den 1 september.

Artikelbild

| Här byggs ett nytt fryslager med plats för 5 000 ton. Inne i fryslagren är den minus 25 grader, året om, så för Swe-Dan är det bara bra med kalla vintrar.

Ett bekymmer är att efterfrågan varierar, beroende på konjunkturen. Det ledde till att fabriken förra vintern inte kunde få avsättning för sin fisk i önskad takt, utan tvingades stoppa produktionen, eftersom man inte hade plats att lagra mer fisk.

För att slippa hamna i den situationen igen byggs ett nytt fryslager för 5 000 ton. Sedan tidigare finns två lager med plats för sammanlagt 9 500 ton.

Artikelbild

| Den här silon ska ta emot slam från fabriken, i stället för de två slambäddar som inte finns längre, eftersom de inte fungerade. I mellantiden har tillfälliga tankar använts.

Kapaciteten har också utökats i ett tidigare led i produktionen: när fisken kommer in i fabriken. Fartygen vill inte ligga en minut längre än nödvändigt vid kaj, och då är det viktigt att det finns plats att ta emot den fisk som pumpas in. Två nya lagringstankar kommer därför väl till pass.

I och med att fabriken kan hantera större volymer, kan det också behövas fler anställda, men i så fall är det sannolikt bara tillfälliga jobb som det handlar om.

En annan nyhet på fabriksområdet är den stora silo som snart ska börja ta emot slam, som sedan ska pumpas till reningsverket, där det rötas till biogas. Restprodukten blir gödning till åkermark.

I Västervik sorteras fisken och fryses in i block. Det är inte aktuellt att förädla den. Det kostar för mycket. I stället hamnar den i utländska konservfabriker, där kvinnor i långa rader lägger in den i burkar, som man gjorde förr i Sverige.