Det är Erik och Sofie Askenberger som har tagit ett nytt kliv mot målet att bli så självförsörjande som möjligt. Paret driver också Almviks café, och planerna för den egna gården går tätt ihop med planerna för utveckling av kaféverksamheten. Fåren har de skaffat både för att ha som landskapsvårdare och för att ha för köttets skull. Tanken är att familjen i framtiden ska vara helt självförsörjande på kött och delvis på grönsaker, frukt och bär.
– Och överskottet går till kaféet, säger Sofie.
När man närmar sig gården bräker fåren, och skvallrar om att någon kommer. De är lite försiktiga till en början, men mycket nyfikna och snart tuggas det på både kameraväska och anteckningsblock. Lilla lammet Lisa, (som namnet till trots faktiskt är en bagge), kommer nyfiket fram, men mamma är lite mer försiktig och ser till att han inte går för nära.
Från början funderade Erik och Sofie på getter, men efter att ha tänkt över det hela valde de får
– Getter är lite mer rymningsbenägna. Och dessutom gillar jag inte produkter gjorda på getost, säger Sofie.
I november flyttade de nio fåren, av raserna gotlandsfår och finullsfår in på gården.
– Sedan dess har vi inte tänkt på getter en enda gång, säger Sofie.
– Det blev ett annat liv på gården när vi fick fåren, säger Erik.
Både Erik och Sofie och barnen Hugo, tre år och Knut, ett år, har redan hunnit fästa sig vid sina nya gårdskamrater. När några av tackorna kommer fram för att hälsa får de stora härliga kramar av Hugo. Och Knut springer glatt efter några får och skrattar lyckligt när de stannar upp för att bli klappade.
Strax före påsk föddes också gårdens första lamm. Först en bagge, som nu är en dryg vecka gammal, sedan två, en bagge och en tacka. Så småningom kommer baggarna att bli mat, något som känns ovant för både Erik och Sofie.
– Ingen av oss är uppvuxna på gård. Det här är ett intresse och ett liv vi strävar efter, säger Erik.
Han och Sofie berättar att just slakten är något de funderat på och diskuterat mycket kring.
– Men vi känner som så, att klarar vi inte av att slakta djur som vi själva fött upp, som vi vet har haft det bra, då ska vi inte äta kött. Det ju bara att skjuta över problemet på någon annan, säger Sofie.
Nästa steg kommer att bli kalkoner.
– De verkar vara trevliga djur och har ungefär samma rutiner och foder som hönorna, så det blir inte så mycket extrajobb. Och kalkonkött är gott, säger Sofie.