Alla vinnare när Dennis curlar lantbrukarna

Västerviks kommun är en föregångare i arbetet med att minska övergödningen i Östersjön. En framgångsfaktor är ett omfattande fältarbete.

Dennis Wiström i samspråk med lantbrukaren Fredrik Andersson på Häckenstad gård.

Dennis Wiström i samspråk med lantbrukaren Fredrik Andersson på Häckenstad gård.

Foto: Karin Hertz

Gamleby2019-12-21 08:00

Östersjön del 3

Vi ses på parkeringsplatsen vid värmeverket i Gamleby. Kommunagronomen Dennis Wiström spenderar mycket tid ute i fält. 

Han har de senaste nio åren arbetat i nära kontakt med lantbrukare i Gamlebytrakten. Det hela började med ett projekt som hette Havsmiljö Gamlebyviken, vars syfte var att minska övergödningen i Östersjön genom åtgärder på land. Sedan dess har Dennis Wiström jobbat på liknande sätt. 

Han jobbar i nära samarbete med kommunens hållbarhetsstrateg Gun Lindberg. Det är hon som söker pengar och skriver rapporter, och det är han som gör arbetet ute i fält.  

– Har du läst Hamilton-böckerna? Gun är Den Gamle och jag Hamilton. Jag älskar utmaningar och problemlösning. Gun är spindeln i nätverket och jobbar med långsiktiga strategiska och politiska dokument, säger han.

I fjol fick Västerviks kommun 22 miljoner kronor till olika projekt som rör klimatanpassning och minskad tillförsel av näringsämnen till Östersjön.  

Ett av projekten som beviljades pengar är byggande av en multidamm vid Ernebergsfältet i Gamleby, ett arbete som just nu pågår.

Dennis Wiström berättar att han letar efter de "dåliga platserna" och orsakerna till problemen. Sedan funderar han över vilka miljöåtgärder som skulle kunna passa. Det finns uppemot 80 möjliga åtgärder att genomföra.

– Det vi vill är att minimera näringstransporten ut till havet. Det mest miljövänliga är om ytan som odlas har en så hög och jämn skörd som möjligt varje år. Det gynnar Östersjön, miljön och ekonomin.

Åtgärderna hindrar både näringsämnena kväve och fosfor att ta sig till Östersjön, men Dennis Wiström är också mån om att åtgärderna även ska leda till ökad produktion för lantbrukarna.

En lantbrukare som har genomfört många åtgärder på sin mark är Fredrik Andersson på Häckenstad gård. Åtgärdsarbetet satte i gång 2011 och han beskriver Dennis Wiström som sin rådgivare.  

– Han har försökt att få mig intresserad av miljöåtgärder, på så sätt att de kan öka produktionen, och det är jag självklart intresserad av. Jag vill ju ha så hög produktion som möjligt och att marken mår så bra som möjligt. Djur och mark som mår bra producerar bra.

Tycker du att han har lyckats att få dig intresserad?

– Absolut, jag hade inte varit här utan honom. Jag hade säkert kört vidare i gamla vanliga fotspår, säger Fredrik och berättar att han inte alls trodde på det som Dennis sa till en början.

– Det lät så dumt att jag måste testa.

Men åtgärderna har inneburit ökad produktion och mark som tidigare inte kunde användas har plötsligt fått en funktion. Arbetet har varit framgångsrikt och 2014 tilldelades Fredrik Andersson Världsnaturfondens utmärkelse Årets svenska Östersjöbonde.

– Jag tycker att varje kvadratmeter på fastigheten ska ha en uppgift. Det är så stimulerande att lära ut nya sätt att tänka, kommenterar Dennis sitt arbete.  

Dennis Wiström är utbildad mark- och växtagronom och är specialiserad på allt som händer från markytan och en meter ner i jorden. Han är också intresserad av vattenfrågor.

– Jag tror att den stora framgången är att jag är med från idéstadiet till att åtgärden är utförd, säger han och berättar att det vanliga är att en rådgivare kommer ut till gården och återkommer med förslag på åtgärder.  

Dennis Wiström brukar hjälpa lantbrukarna med myndighetskontakter i samband med åtgärdsarbetet.

– Jag försöker curla lantbrukarna.  

Curlandet och myndighetshjälpen är något Fredrik Andersson är tacksam för.  

– Vi lantbrukare har nog med pappersexcercis. Vi gör säkert 2 000 rapporter på djuren varje år, säger han.

De senaste åren har arbetet främst handlat om att minska utförseln av näringsämnen till Östersjön, men efter några torra somrar ökar intresset av att hålla kvar vatten på markerna bland annat genom klimatanpassade åtgärder.

Andersson och Wiström är eniga om att lantbrukarna står för en stor del av lösningen inför framtidens förändrade klimat. 

– Marken behöver klimatanpassas, vi i Sverige kommer att behöva odla mat för övriga världen också i framtiden. Vi måste ju ha någonstans att odla mat, det är det som driver mig i arbetet. Har vi dricksvatten och mat så kanske det inte blir så många krig. Det var torkan som startade kriget i Syrien, säger Dennis Wiström som arbetar för att vi ska vara väl förberedda i framtiden.

– Det är väl varje politikers mardröm att ha en hungrig befolkning, säger Fredrik Andersson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!