Svenska mjölkgårdar blir allt större. Enligt de färskaste siffrorna hos LRF Mjölk, från år 2015, är det nu i snitt 81 kor per besättning, en siffra som troligen har vuxit ytterligare sedan dess. Men alla bönder omfamnar inte den storskaliga trenden. VT har hälsat på hemma hos Christer Linderson i Öndhult, Dämmkärr.
Han har knappt 30 mjölkkor och inga som helst planer på att utöka.
– Nej, jag har inte mark och byggnader för mer, säger han.
Det är föräldrahemmet som han brukar, sedan 25 år tillbaka. Ladugården har han byggt själv, ihop med sin pappa, och den fungerar än.
Skulle han skaffa fler kor, krävs stora investeringar.
– Då är det bättre att jag effektiviserar, säger han.
Nu går verksamheten med plus, men det var tufft när mjölkpriset var som sämst. Många mjölkproducenter ställde då om till kött. Själv valde han att vänta ut svackan.
Han var rädd att köttpriserna skulle falla, när många valde den branschen.
Sedan är gården byggd för mjölkproduktion. Skulle han ställa om till kött, blev det ett glapp i inkomsterna, medan mjölken ger något tillbaka, om än lite, hela tiden.
Den stora fördelen med att vara bonde, tycker Christer är att han hela tiden får ett kvitto på det han gör. Ofta ser han resultatet ganska snart, och märker om det blev bra. Eller inte.
– Du bestämmer själv, och ansvarar för det.
Har han inte plockat bort sten ur vallen, kanske maskinen går sönder. Har han å andra sidan gjort som han ska, blir förhoppningsvis resultatet därefter också.
– Det är en skön känsla, när man har harvat och sått, och ser direkt vad man har gjort.
Christer, som har hunnit bli 61 år, har inte för avsikt att pensionera sig än på ett bra tag, utan kör nog lite på övertid i stället, om kroppen håller. Hans fru, Leena-Kaisa, har längre än han till pensionen, vilket är ytterligare ett skäl för honom att inte sluta jobba. Nu har han också fått det som han vill ha det på gården och känner att det fungerar.
– Då är det kul att fortsätta.
I framtiden tror han att det både kommer att finnas såväl stora som små mjölkgårdar, men att de små lantbrukarna kanske har en annan inkomstkälla vid sidan av.
Han ser en fördel med att det finns olika inriktningar, och olika synsätt, ute på gårdarna, och tycker inte att staten ska lägga sig i för mycket hur folk ska bruka sin jord och sin skog.
– I så fall får samhället köpa skogen och sköta den själv, tycker han.