Det är nästan overkligt att tänka på hur många fötter som har gått över de stora stenplattorna i säteriets hall när man kliver in över huvudbyggnadens tröskel. En gång i tiden var det inte bara en av de många olika ägarna med sina familjer och gäster som gick runt, utan också mycket personal. I säteriets glansdagar var det 200 människor som jobbade här i huset, flyglarna, trädgården, köket, skogen, marken, åkrarna och så vidare.
Entrén i huvudbyggnaden.
Foto: Clementine Vrooland
Trots åldern lyckades man behålla husets gamla själ levande. Under flera hundra år har man vårdat huset så väl att det fortfarande härbärgerar en modern familj i den delvis ursprungliga miljön. “Vi tycker att huset fortfarande är fräscht och friskt trots att det är så gammalt,” säger guiden. Familjen verkar uppskatta det antika och har från början av sitt ägarskap försökt att ta hand om byggnaden och inredningen som finns kvar från gamla tider.
I det här rummet har man ibland stora fester, och vid väggen står en av de ursprungliga, 300 år gamla trästolarna. Andra stolar kommer från Stockholmshotellet Rydberg.
Foto: Clementine Vrooland
Fru Andersson visar oss vid ingången i hallen bland annat ett stort originalbord med svängda former passande till byggnadens Rokoko-stil. Det står inga avspärrningsband för att avgränsa antika bordet, nej bordet används fortfarande! På bottenvåningen bor familjen Andersson nuförtiden och den delen av huset är privat. Visningen leder oss därför vidare upp till andra våningen.
Gamla rokokobordet i hallen.
Foto: Clementine Vrooland
Där visas besökarna olika stora rum med vackra gamla möbler och imponerande vyer. Här finns originella 300 år gamla stolar och möbler, som under den tiden till exempel köptes av Stockholms Hotell Rydberg. Husets hjärta har aldrig slutat slå. Här festar man även nuförtiden, har stora dinéer och bröllopsfester. Husets salar hyrs nämligen ibland ut till gäster. Familjen använder dock också andra våningen, spelar på det gamla pianot och fortsätter renovera och vårda det gamla. Man skulle kunna skriva en hel bok om hela byggnaden och inredningen men låt oss denna gång zooma kort in på en konstnärlig detalj: väggmålningarna som hela huset dekorerades med.
Inte bara möblerna har många detaljer, även de färgrika väggarna har handgjorda målningar.
Foto: Clementine Vrooland
När familjen hade köpt fastigheten tog familjens mor, Margit Andersson, på sig ansvaret att restaurera och rensa väggmålningarna, och det gjordes faktiskt bäst med brödlimpa och suddgummi. Under åren hade det sotats mycket och målningarna hade blivit mörka. Ibland hittade man även skatter när man tog bort tapeter som inte passade husets stil. Det finns otroligt många olika väggmålningar, från stilleben till handmålade motiv som låtsades vara sidentapet, medaljonger med landskap och andra dekorationer. Ibland var det nödvändigt att måla dekorationer på nytt i de starka originella färgerna.
Om man tittar noga ser man i väggmålningarna här att färgen bytts i tonstärke: meningen var att de måste likna sidentapet.
Foto: Clementine Vrooland
Under visningen går man från salong till herr- och damernas avdelningar, och det berättas många historier om före detta ägare, om byggnadsvård och underhåll. Man får en glimt av uppleva hur det skulle kunna vara att bo i en så stilig byggnad. Finns det också läskiga spökhistorier? En av gamla ägarnas barnbarn berättade för familjen Andersson att spöket Vita damen bodde här och att det i källaren finns en sten där hennes rumpa hade bultat ut. “Men jag tycker att det känns som ett väldigt snällt hus och man hör inga konstigheter. Vi sover faktiskt väldigt bra här!” skrattar fru Andersson.
Åkerholms Säteri byggdes i rokokostil
Foto: Clementine Vrooland
Stenmurarna har portar som gör det möjligt att nå den andra delen av trädgården och inmurade staket gör att murarna inte känns massiva.
Foto: Clementine Vrooland
Familjen Andersson bjuder gästerna på guidade visningar.
Foto: Clementine Vrooland
Bakom varje dörr finns förmodligen många historier, även bakom små luckor.
Foto: Clementine Vrooland
Inspirerad av arkitekt Carl Hårleman, som introducerade rokokon i Sverige, har huset olika fack där man kunde ställa vackra ornament.
Foto: Clementine Vrooland
Trappen som leder till andra våningen med välvt tak och kors i stenplattorna var för att skydda mot det onda.
Foto: Clementine Vrooland
I en nisch i den ljusa trapportalen går man förbi den gamla vällingklockan som man förr i tiden ringde för att samla alla som skulle komma och jobba.
Foto: Clementine Vrooland
Vällingklocka från 1799 som användes för att samla gårdens arbetare.
Foto: Clementine Vrooland
Huset har mycket ljusinsläpp.
Foto: Clementine Vrooland
Husets inredning innehåller många gamla möbler och fina krukväxter. En elegant kombination av olika stilar.
Foto: Clementine Vrooland
Detaljbild av en stol
Foto: Clementine Vrooland
Foto: Clementine Vrooland
Om huset var färdigbyggt i mitten av 1700-talet, hur gamla är då väl inte de vackra breda golvbrädorna?
Foto: Clementine Vrooland
Ser du den gömda dörren i väggen?
Foto: Clementine Vrooland
En del av de gamla möblerna kommer från Stockholms Hotell Rydberg
Foto: Clementine Vrooland
Foto: Clementine Vrooland
"Fruns avdelning'' användes för tebjudningar och är en av guidens favoritrum på grund av ljusinsläppet.
Foto: Clementine Vrooland
Överallt hittar man väggmålningar.
Foto: Clementine Vrooland
Detaljbild av takmålning
Foto: Clementine Vrooland
Huset är fyllt med krukväxter.
Foto: Clementine Vrooland
Foto: Clementine Vrooland
Detta färgrika rum är en favorit hos brudpar som ofta fotograferas här.
Foto: Clementine Vrooland
På olika ställen har man bevarat gamla, blekta väggmålningar bredvid de nyrestaurerade.
Foto: Clementine Vrooland
Foto: Clementine Vrooland
Rosa sovrummet
Foto: Clementine Vrooland
Inte bara alla väggmålningar blev restaurerade eller vårdade, utan även gardinerna till exempel.
Foto: Clementine Vrooland
Detaljbild av stilleben med vindruvor i det rosa sovrummet. Man tror att man har använt krusbär som förebild i stället för äkta vindruvor.
Foto: Clementine Vrooland
Biblioteket.
Foto: Clementine Vrooland
Alfred Johansson tyckte att det var viktigt att barnen blev utbildade. Han hade en dotter Eva, som blev läkare, och han gav henne det här bordet som examenpresent.
Foto: Clementine Vrooland
Detaljbild av bordet med fina snickerier och ett viktgt budskap...
Foto: Clementine Vrooland
Budskapets andra del vid bordets andra sida.
Foto: Clementine Vrooland
Ett rum har olika handmålade medaljonger med motiv som man har hittat i andra herrgårdar från samma epok i landet. Det tros att det var en hantverkare som reste runt och jobbade på olika ställen och upprepade lantskapsmotiven.
Foto: Clementine Vrooland
Krukväxter i fönstret och fina vyer går bra hand i hand.
Foto: Clementine Vrooland