Talgoxen är den klart vanligaste fågeln på svenska fågelmatningar.
Den 28–31 januari är det dags för den årliga fågelräkningen i Sverige, Vinterfåglar inpå knuten, som anordnas av Birdlife Sverige. I Västerviks kommun är det förhållandevis många som är med och räknar.
En av dem är Kajsa Sjöblom i Gamleby. Hon har bott i sitt nuvarande hus sedan 2011 och har flera olika fågelmatare i trädgården.
– Vi var dåliga på att mata i början, men nu har vi matat i fyra år, berättar hon.
Förutom talgbollar, jordnötter och solrosfrön, brukar hon hänga ut eget fågelgodis som hon gör i muffinsformar.
– Jag smälter kokosfett och osaltat margarin och sedan tar jag vad jag har av fågelfrön och nötter.
Kajsa tycker att det är väldigt kul att fotografera fåglar, och hon har stort tålamod, när det gäller att sitta stilla och vänta på att de ska komma till henne.
– Det är samma sak när jag fiskar.
Men en del fåglar måste man ju åka iväg för att få se. Då är Uknö i Lofta ett ställe hon gärna återvänder till, där hon uppskattar att få lära sig mer av andra fågelskådare, som hållit på länge.
Blåmesen är en annan välbekant gäst hos dem som matar fåglar.
Kajsa växte upp i Emmaboda, med fågelintresserade föräldrar – särskilt mamman – och närheten till Öland som en bidragande faktor till intresset.
Innan hon kom till Gamleby har hon bott i storstäder. Då har intresset varit mer vilande, men alltid funnits med i bakgrunden.
Våren 2020, när pandemin drog i gång, besökte Kajsa Uknö för första gången. Sedan dess har fågelskådandet eskalerat.
– Ju mer man håller på, ju värre blir det, skrattar hon.
En nätbur runt talgbollarna hindrar kråkfåglar från att ta stora bitar av maten.