Även om de båda har fyllt 65 år, tänker ingen av dem bli pensionär än på ett tag. Som det ser ut nu, jobbar de i flera år till. Om inte svinpesten kommer till Sverige.
– Vi håller på så länge vi tycker att det är roligt, säger Ingemar.
De har varit med så länge att de vet att det är upp och ner hela tiden. Nu har avräkningspriserna stigit, samtidigt som priset på foder sjunkit, vilket förstås är positivt för dem.
Ett orosmoment är dock svinpesten, som nu är så nära som i Polen. Om den når Tyskland, kan svenska bönder drabbas på så vis att Tyskland då kanske inte kan exportera till Kina, men däremot till Sverige. Då det mer kött på marknaden här och sämre betalt för bönderna.
På Lapserum skickas runt 5 000 grisar till slakt varje år, till KLS Ugglarps i Kalmar, och säljs som svensk julskinka. Grisarna är slaktmogna när de är ett halvår.
När makarna Persson ska summera vad som får dem att fortsätta jobba som bönder, när de kunde gå i pension, nämner Lena att de får röra på sig mycket.
– När jag flyttade grisar häromdagen, kom jag upp i 23 000 steg, innan dagen var slut. Men jag tycker också att det är kul med det administrativa och att pyssla med kultingarna.
Ingemar väljer att citera en annan bonde, även om han inte minns nu vem som sa det:
– Den största fördelen med att vara bonde är friheten, och den största nackdelen är bundenheten.
En förutsättning för det förstnämnda är dock att de har en anställd. Det betyder mycket.