Vildsvin – svårt gissel för bönderna

Det finns lantbrukare som helt har slutat med mjölkproduktionen på grund av vildsvinen. Mjölkkor tål inte att få jord i fodret de äter.

Majskolv. Majs är en gröda som vildsvinen tycker om.

Majskolv. Majs är en gröda som vildsvinen tycker om.

Foto: Hans Brandin/arkiv

Gamleby2017-01-09 17:00

Ny forskning visar att vildsvinen orsakar skador i det svenska jordbruket för hundratals miljoner kronor. Varje år.

Även i vår kommun är vildsvinen ett stort problem för lantbrukarna. Håkan Lundgren har mjölkkor i Heda, Gamleby.

Han har hört om bönder som till och med har slutat med mjölkproduktionen, och gått över till köttdjur i stället, eftersom de har haft sådana problem med vildsvin.

När grisarna bökar på vallarna, är det nämligen risk att det blir jord i det gräs som sedan skördas till ensilage. Mjölkkor är känsligare för sämre foderkvalitet än vad köttdjur är. De mår inte bra av att få jord i fodret.

– Vildsvin är ett jättestort problem, som vi har att hantera, konstaterar Håkan Lundgren.

För ett par år sedan gjordes en studie om viltskador i lantbrukets grödor, där det framkom att vildsvinen står för de överlägset största skadorna. Vildsvinen orsakar mest skada av alla djurslag i alla grödor utom en: havre. Där är älgen är ett större problem än grisarna.

Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket är det mer än var fjärde lantbrukare som väljer grödor utifrån förekomsten av vilt.

Ärter och havre är något som många avstår helt från att odla, men även vete och höstraps kan vara svårt att få ha ifred på många platser.

– I vårt område är det majs som de har gått väldigt illa åt, säger Håkan Lundgren.

Han odlar själv majs, men har funderat på att sluta med det, på grund av vildsvinen. Det är också problem med vildsvin i vetet. De äter av det och rullar sig i det, så att trycks ner mot marken och blir besvärligt eller omöjligt att tröska.

Dessutom bökar de i jorden, så att det kommer upp stenar, som sedan kan hamna i skördetröskan och förstöra den.

Att tröska tidigare går inte heller, för grisarna ger sig med förkärlek på vetet i juli–augusti, några veckor innan det är riktigt moget.

Vildsvinen gynnas av milda vintrar och utfodring. Då får de många kullar. Håkan Lundgren är kritisk till dem som utfodrar vildsvin i större skala, för att försöka behålla dem på sina marker i jaktsyfte.

– Grisar vandrar ganska långt. Utfodring med sockerbetor är helt förkastligt, säger han.

Egentligen tycker han inte att man ska utfodra vildsvin överhuvudtaget. Enda undantaget är om man lägger lite vid en skjutplats.

Högt jakttryck är också viktigt, om man ska hålla stammen i schack.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om