Hösten 2013 hade Ernebergsskolan i Gamleby rivits och en helt ny förskola började byggas. I november 2014 stod Solkullen inflyttningsklar med tio avdelningar och plats för cirka 150 barn. Solkullen ersatte de två kommunala förskolorna Linnean, Solrosen och den öppna förskolan i Gamleby. Eleverna på lågstadiet, som hade gått på Erneberg, flyttade till Åbyängskolan.

– Jag var med från start och genom hela byggprocessen. Det var en stor och kul grej att få vara med om. Men också oerhört arbetsamt, säger förskolechef Margareta Lundgren.

Förskolan är byggd med avdelningar som strålar ut från en central huskropp med stora gemensamma utrymmen. Ett viktigt krav som Margareta framhöll var den om maten.

Artikelbild

| När barn och föräldrar kommer på besök inför inskrivningar på förskolan finns det alltid något att leka med.

– Att ha ett eget kök och matsal på förskolan, med kökspersonal, gör att pedagogerna kan ägna sig åt kärnverksamheten. Visst, det kostar en del, men vi prioriterar den pedagogiska uppgiften. Så borde det vara överallt, anser Margareta.

Hon är väldigt nöjd med sin personal, som för tillfället är 35 till antalet.

– De är proffsiga och har jobbat länge. Det är ett stabilt gäng.

Margaretas ledarstil, som hon beskriver den själv, är tydlig.

Artikelbild

| På förskolan Solkullen lagas maten i ett eget kök och kökspersonal frigör tid för pedagogerna till barnen. Här pratar Margareta Lundgren med Helena Söderlund.

– Jag vill ha högt i tak, man ska få säga vad man tycker, men när ett beslut är taget i arbetsgrupperna handlar det om att gilla läget. Vi sätter barnen i centrum. Det är för dem vi är här.

Att arbeta i en kommunal verksamhet kan tidvis vara trögt, tycker Margareta. Det tar låg tid med beslutsprocesser. Att fixa något lite snabbt är inte möjligt.

Artikelbild

| Läsårets tema på Solkullen är bygga och konstruera.

– Hade jag varit ung i dag hade jag nog startat en egen förskola. Mitt motto är "Hur svårt kan det vara?". Jag vill ha verkstad och att det ska hända saker.

Men att de sista åren innan pensionen få bita hugga i ett nybygge och leda in verksamheten i de nya lokalerna har känts riktigt bra. Nu är det bara några veckor kvar innan Margareta går hem för gott. Lämnar över gör hon till Kajsa Sjöblom, som har varit biträdande förskolechef sedan i november.

Artikelbild

| Margareta Lundgren började i Västerviks kommun 1977.

– Det ska bli skönt att sluta, jag är färdig och känner mig trygg med Kajsa. Nu ska jag göra allt som ligger på hög hemma. Odling, sömnad, röja och uthyrning av stugan på gården. Och umgås mer med barnbarnen.

När Margareta säger gården syftar hon lantbruket i Heda utanför Gamleby. Där har hon bott med maken Håkan Lundgren sedan 1977.

Artikelbild

| Nu ska det bli skönt att få styra sin egen tid, tycker Margareta Lundgren, som går i pension till sommaren.

– Vi träffades 1975 på en midsommarfest på Grännäs i Valdemarsvik. Jag växte upp i Vingåker och hade redan när vi träffades bestämt mig för att gå på förskoleseminariet i Örebro. När jag var klar sökte jag jobb i Västervik och fick en tjänst på Ringblomman.

På den tiden var förutsättningarna lite annorlunda. Det första året var Margareta ensam med 18 sexåringar.

– Jag minns att de ringde upp mig och frågade om jag var helt säker på att jag ville ha jobbet. Det hade tydligen varit lite stökigt. Jag blev kvar i tre år.

Det var 1989, på Linnean i Gamleby, som Margareta fick tjänst som föreståndare och har sedan dess arbetat som chef. Under de 42 åren i förskolans värld har hon varit med om flera förändringar.

– När daghemmen övergick från socialförvaltningen till skolväsendet 1994 skedde en jätteutveckling. Daghemmens omsorg blev förskola med läroplaner.

Man skulle se på barnen som kompetenta individer och pedagogernas uppgift var att stötta och ge förutsättningar för lärande. Något som fortfarande gäller. Även om det under årens lopp kommit nya reviderade läroplaner.

– Jag tycker att barnen är mer självständiga nu än tidigare. De vågar prova nya saker och träffa nya människor. De är nyfikna och utforskar gärna.

Hur ord används är en annan stor skillnad mot förr. Nu används svåra ord och man undviker att förenkla. Är det en rektangel eller en cirkel, ja, då är det ordet som används.

– Det är viktigt att vi använder rätt begrepp redan från början.

I dag köps heller nästan inga nya leksaker. Det som används mest är olika slags material för att ha till byggen och konstruktioner.

– Förra året hade vi ett tema på ljus och i år är det ett byggprojekt. I vårar stora torg har vi möjlighet att bygga upp miljöer som alla barn kan vara delaktiga i.

Att Margareta är engagerad går inte att ta miste på. Men lika mycket som hon älskar sitt jobb, lika mycket ser hon fram emot att styra sin egen tid.

– Det blir kanske fler resor med mina väninnor också. Vi har hittills tagit sista-minuten-resor till sol och bad. Men nu när man inte ska flyga kanske vi testar tåg i stället. Nu har jag ju tiden.