Flyktingar går på kurs

Svenska är svårt. Det är eleverna på etableringskursen vid Gamleby folkhögskola överens om. Men de är glada över att få lära sig det.

Vetgiriga. Att få lära sig svenska bättre, har varit en av de bästa sakerna med etableringskursen på Gamleby folkhögskola, tycker flyktingarna själva.

Vetgiriga. Att få lära sig svenska bättre, har varit en av de bästa sakerna med etableringskursen på Gamleby folkhögskola, tycker flyktingarna själva.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Går på kurs2015-02-17 09:59

Den här vintern pågår en helt ny kurs på Gamleby folkhögskola. Tolv flyktingar, som alltså har uppehållstillstånd i Sverige, ska under ett halvårs tid få lära sig mer om sitt nya land, inte minst språkligt.

Men när VT:s utsända frågar hur det är att lära sig svenska, kommer svaret korus:

– Svårt.

De tycker att det är ett knepigt språk, både att läsa och tala, men det märks att de förstår en hel del av vad jag säger.

Flera av dem har läst svenska för invandrare, innan de började på kursen.

Bakgrunden ser väldigt olika ut hos dem. En är analfabet och en har läst på universitet. De kommer från Syrien, Afghanistan och Eritrea, nio kvinnor och tre män.

– Att jobba med en sådan här grupp är spännande och utmanande, säger Anne Haberkamm, kursansvarig.

Hon får medhåll av kollegan Kerstin Merkel:

– Det är svårt att ha ett färdigt koncept, för vi jobbar så individuellt.

Kursen startade den 1 december och håller på maj månad ut. Lärarna är glada över att det har blivit så bra sammanhållning i gruppen. De bryr sig om varandra och vågar visa om de är ledsna någon dag.

Ibland har det hänt något i deras gamla hemland som gör det svårt för dem att koncentrera sig på undervisningen.

– Det finns en väldig ödmjukhet i gruppen, för man sitter i samma sits, säger Kerstin Merkel.

Ytterligare en lärare undervisar flyktingarna. Det är Berit Tjörnbo, som jobbar med deras uttal. Ett sätt som de övar uttal på är att de sjunger tillsammans. Det tycker de är roligt.

När jag frågar dem vad de tycker har varit bäst med kursen, svarar de att det är att få lära sig svenska och att de får möjlighet att prata svenska med övriga elever som går på skolan.

– De är väldigt ivriga att lära, träffa svenskar och bli en del av det svenska samhället, säger Haberkamm.

– Behovet av kontakter är jättestort, säger Merkel.

Förutom utbildning i svenska, får kursdeltagarna lära sig mer om det svenska samhället, bland annat genom studiebesök. Tanken är att de ska få en bra grund att stå på, för att gå vidare mot studier eller jobb.

Arbetsförmedlingen har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att genomföra kursen på de folkhögskolor som är berättigade till statsbidrag. Utbildningen betalas av Arbetsförmedlingen, som ock­så anvisar deltagare. ­Skolan får 50 000 kronor per elev. Det ska täcka kostnader för personal med mera.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om