Georg Karlsson berättar om den första av Hultsfreds två stora guldåldrar. Den första i ordningen. Just den här perioden kring sekelskiftet 1900 växte Hultsfred fram och blev ett samhälle. Mest tack vare järnvägen.
– 1879 blev Hultsfred en järnvägsknut, berättar han, en av 30 knutpunkter i landet, med omlastning och tågbyten. Det var mycket trafik på järnvägen då.
Det var många som flyttade till Hultsfred under den här perioden, för att arbeta på järnvägen. Järnvägsstationen blev snabbt den största arbetsplatsen i Hultsfred.
– Många av dem byggde sina hus utmed Storgatan och i kvarteren runt omkring, berättar Georg Karlsson. Samhället växte fram.
Vid den här tiden var Hultsfred annars inte mycket mer än ett regemente som låg i utkanten på Vena socken. Och järnvägens etablering sågs inte med blida ögon i Vena.
– De tyckte att det kom hit rallare som söp och slogs, säger Georg Karlsson. Och det gillade de inte.
Den andra riktiga guldåldern för Hultsfred som Georg vill lyfta fram är de 30 åren från slutet på 1940-talet fram till i mitten på 1970-talet.
– Då gick industrin på högvarv, det var stor inflyttning och samhället växte fort, säger han.
Det var också många industrier som flyttade in – batterifabriken, skinkfabriken, armaturfabriken, flygplatsen och ytterligare några som heller inte finns kvar i dag.
– Det byggdes också mycket, säger Georg, H-cityhuset byggdes 1971, Hagadal kom till 1977. Men under den här perioden revs också mycket av det gamla bort. I dag är det nästan bara kvarteret Kopparslagaren kvar plus några enstaka hus.
Intresset för historia har alltid funnits hos Georg Karlsson, men det växte sig starkare efter hand.
– Det började nog egentligen med att jag tillsammans med Gotthard Sjölander skrev en bok om socialdemokratins historia i Hultsfred, berättar Georg Karlsson, som blev fascinerad av hur man, trots långa hårda arbetsdagar engagerade sig och jobbade för ett annat samhälle.
Regementet är ytterligare en orsak till att Georg engagerat sig i Hultsfreds förflutna.
– När vi gick i skolan fick vi aldrig höra talas om att det skulle ha funnits ett regemente i Hultsfred, berättar han, På den tiden var jag orienterare och på kartan stod det bara något om Hultsfreds före detta mötesplats. Vad var det för mötesplats, undrade jag.
– Min far berättade för mig att regementet fanns, säger Georg Karlsson, han berättade hur han som barn ibland fick gå upp till regementet och tigga överbliven mat. Det var fattigt och eländigt på den tiden.
Men med tiden fick han veta. Inte minst genom täta kontakter med lokalhistorikern och frisören Rune Frode. Och sedan har han förstås jobbat vidare själv.
Det har blivit många timmars arbete i olika arkiv, med brev, gamla protokoll och dammiga luntor av de mest skilda slag.
När man håller på med Hultsfreds historia går det inte att komma förbi Tor Johansson, kommunalrådet som på sin tid låg bakom Hultsfreds utveckling. Georg Karlsson har skrivit en bok om honom.
– Det är en biografi om Tor Johansson, men det är också en biografi över Hultsfred.
Med tiden har folkbildaren Georg Karlsson samlat på sig massor av kunskap om det gamla Hultsfred. Kunskaper som han gärna delar med sig av i olika sammanhang. Det kan vara som artiklar i hembygdsföreningens böcker, Meddelande från Forskarstugan, eller vid någon av de berättarkvällar han håller tillsammans med Hembygdsföreningen.
