Under många decennier dominerades strandlinjen av sågverket, ett av södra Sveriges största. I dag finns här istället bryggor för fritidsändamål, ett kafé och en grupp med uthyrningsstugor.

Fortfarande kan man se lämningar av sågverksepoken. Spår av industribyggnader syns i form av betongplattor.

Bekymren är att sågverket även lämnat andra mindre synliga spår efter sig. I marken finns utfyllnadsmassor och gifter från industriverksamheten.

Situationen ställdes på sin spets förra våren De sex uthyrningsstugorna hade bara ett tillfälligt bygglov – nu ville man ha fem års förlängning. Men det blev ett nej. Miljö-och byggnadsnämnden gick inte med på mer än ett års förlängning.

Anledningen till oviljan var att det var oklart hur förorenad marken i hamnområdet är. Nämnden ställde krav på en rapport där gifternas utbredning kartlades. Nu är provtagningarna färdiga.

– Vid undersökningen har förhöjda halter av PAH, metaller och dioxin påträffats inom fler områden än vad som misstänktes när undersökningen inleddes, sägs det i sammanfattningen.

Fyra områden längs med stranden har kartlagts. För två områden ges lugnande besked.

Halterna är så låga att risken för miljö och människor bedöms som låg. För de två andra är läget mer problematiskt. Dessutom uppdagades ett annat problem vid undersökningsarbetet.

– Förelägganden gällde att kartlägga föroreningar, men när vi började undersöka marken så dök frågan om bärighet upp, säger Daniel Niklasson, planarkitekt vid samhällsbyggnadsenheten.

Särskilt bekymmersamt är det område där sågverksbyggnaderna låg. Kvar finns en stor betongplatta, och ett grönområde. Ängen innehåller rivningsmassor från industribyggnaderna. Efter rivningen täcktes massorna över av bark. Barken har börjat förmultna och hål i marken har uppstått. Det ska även sticka upp armeringsjärn på några ställen.

Närmast vattnet är plattan byggd på plintar. Den som vill kan gå in där, och krypa långt in.

– Jag har krupit under ängen, säger Daniel Niklasson.

I undersökningen talar man om att spärra av området, bland annat för att den punktvis är väldigt förorenad.

Daniel Niklasson tonar ner dramatiken.

– Det är inte så att man tänker sig att spärra av med byggstängsel. Det borde gå att spärra av smart, så att vissa delar kan användas, och bara de farliga delarna spärras av.

Han säger också att man böra stänga möjligheten att ta sig in under betongplattan, dels för att det annars kan locka till sig barn, dels för att man är mer utsatt för gifter.

Frågan är vad som händer nu. Det är miljö- och byggnadsnämnden som kommer att få ta ställning till vilka krav som ska ställas.

Daniel Niklasson tror inte att det blir någon stor sanering i Blankaholm.

– Det finns ingen ansvarig kvar som kan ställas till svars.

Det är också tveksamt om det blir någon stor sanering med statliga pengar som i Gladhammar och Örserums­viken.

– Miljöproblemen är inte tillräckligt allvarliga. Det finns väldigt många områden som ligger högre på listan. Problemen i Blankaholm är väldigt typiska för äldre industriområden. Det är så här det ser ut.

Istället tror han att fastighetsägarna och besöksnäringen i Blankaholm får sätta sig ner och titta på vad rapporten sätter för begränsningar.

– Man får försöka hitta smarta lösningar utifrån de möjligheter som ändå finns.