Hemlöshet dyrt för Västervik

Allt fler som förr kunde få ett eget hyreskontrakt ställs i dag utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt påtagligt är det hårdnande klimatet i tillväxtområden som Norrköping och Linköping. Men även i lilla Västervik finns liknande problem.

Foto: Jeppe Gustafsson

Hemlöshet2016-04-14 11:32

I spåren av bostadsbristen kan det räcka med att ha betalningsanmärkningar för att bli ratad som hyresgäst. Gamla människor som betalat sin hyra i decennier kan bli vräkta när de på grund av åldersrelaterade sjukdomar tappar greppet och glömmer av att betala hyran. Unga människor som slarvar får inte en andra chans. Hyresvärdarna ställer tuffa krav. Det är en hopplös situation för den hemlösa och innebär en snabbt ökande kostnad för kommunerna.

Roten till det onda är bostadsbristen och antalet billiga hyresrätter minskar till förmån för dyra nyrenoverade och nybyggda. Den stora efterfrågan gör att hyresvärdarna kan ställa allt högre krav på hyresgästerna och de gör det.

De flesta människor som valt att bo i Västerviks kommun har tak över huvudet, men det finns uteliggare. Även de skulle kunna ha en säng att sova i. I vissa kommuner har de det, på härbärgen eller någon form av akutboende.

I Västervik drev kommunen tidigare, tillsammans med LP-stiftelsen, ett härbärge. Nu finns inte det längre, då kommunen ansåg att behovet var litet. I stället får akut bostadslösa hysas in på vandrarhem och hotell.

Madeleine Rosenmüller, enhetschef för försörjningsstöd, är förvånad över bedömningen att det inte skulle finnas behov av ett härbärge.

– Det dyker ändå upp människor då och då som är i behov av kortare hjälpinsatser.

Enligt Rosenmüller brukar det för det mesta lösa sig med bostad för dem som har egen försörjning, antingen via lön eller andra regelbundna ersättningar, som sjukersättning eller pension.

– Ingen ska behöva stå på gatan. Och definitivt inte när det handlar om barnfamiljer. Då löser man boendet på något vis.

En lösning kan vara ett socialt kontrakt. En annan att kommunen hjälper till att annonsera efter ett boende.

Madeleine Rosenmüller ser att den grupp människor som fungerar socialt och har inkomst, har ökat bland dem som vänder sig till hennes enhet för att få hjälp med bostadsfrågan. Ofta har det hänt något som har gjort att de har fått akuta ekonomiska bekymmer, exempelvis en separation.

– Även för dem som har skulder som inte rör bostaden kan det vara svårt att få bostad. En anledning är att det i dag är ont om bostäder och det märks.

Den snabbast växande andelen hemlösa i Sverige är de som kommunen ordnar boende åt, till exempel via ett så kallat socialt kontrakt där kommunen står för bostaden och ser till att hyran kommer in. I Västerviks kommun finns, enligt uppgift från socialförvaltningen, 100 personer med sådana kontrakt.

Men en ökande andel av dem som behöver kommunens hjälp till boende är människor som inte har vare sig medicinska eller sociala problem. De nekas tillträde till den ordinarie bostadsmarknaden till följd av att de exempelvis har betalningsanmärkningar, även om de inte har med hyresskulder att göra. Allt oftare handlar det också om att den bostadssökande helt enkelt inte lever upp till de allt tuffare kraven på en god ekonomi som i bostadsbristens spår ställs av hyresvärden.

Det här kallas för den sekundära bostadsmarknaden och snart sagt varje kommun i landet har en växande sådan. Enligt den senaste rapporten från Socialstyrelsen ökade den sekundära bostadsmarknaden i landet med 45 procent från 2008 till 2015. Kommunernas kostnad för dessa bostadslösningar ökar i samma takt. De uppskattas av Boverket kosta i snitt 140 000 kronor per person och år. Ungefär 35 procent av dem som har sociala kontrakt skulle enligt samma rapport från Boverket kunna ha ett eget kontrakt om det funnits bostäder så det räcker.

Ett problem för Västerviks kommun är att olika enheter ibland ”konkurrerar” om sina bostäder. Vid mötena om exempelvis bostadsbehov kan det då bli diskussion om vilka som har störst behov av en bostad.

Arbetsmarknadschefen Elisabeth Johansson har lyft frågan politiskt i form av en information till kommunstyrelsen om behovet av samordnade insatser för att lösa boendefrågan för enskilda medborgare.

– Vi har dagligen kontakt med frågor om bostadsbehov och vi jobbar med att hitta lösningar – även okonventionella. Därför vore det bra om vi kunde samordna arbetet så att inte många olika personer jobbar på samma spår.

Exakt hur en sådan samordning skulle kunna se ut är för tidigt att säga.

– Jag och socialchefen Jörgen Ohlsson fortsätter arbetet men vi är inte riktigt framme än.

En konkret idé har redan genomförts och det är att kommunen från den 1 april i år har anställt en projektledare som ska skapa möjligheter för nyanlända medborgare, som fått uppehållstillstånd i kommunen, att hitta bostäder.

Källa: Boverkets rapport ”Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden 2014”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om