Starke George – en snäll björn

Starke George var en profil i Västervik från 1950–talet och många år framöver.

Snäll björn. Även om Starke George var stor och stark så var han oerhört snäll.

Snäll björn. Även om Starke George var stor och stark så var han oerhört snäll.

Foto: Per-Gösta Skvagerson

Historisk återblick2016-05-24 10:04

Tidigare västerviksbon Per-Gösta Skvagerson har bidragit med flera bilder på Starke Georg som är tagna på Fiskaretorget. Troligen är bilderna tagna 1962 då Per-Gösta hade inhandlat kameran.

Undertecknad har gjort lite efterforskningar om Starke George och efter ett flertal telefonsamtal har jag fått fram lite historia om honom.

Som smeknamnet antyder så var George stark. Han var runt två meter lång och välväxt.

– Han visste inte hur stark han var. Han hade enormt stora fötter, berättar Jan-Erik Jansson, som träffade Starke George under många år när han var ansvarig för kommunens dagverksamhet.

George uppträdde gärna inför publik. Bland annat genom att slå de största spikarna som fanns genom en träplanka med bara handen.

– En gång skar han sig så illa när han skulle slå igenom en spik så att han fick åka upp till sjukhuset och sy. I fortsättningen hade han en trasa i handen när han skulle slå i spikarna, berättar Jan Lindgren.

Det hände även att Starke George åt glödlampor mot att han fick mosbricka i ersättning. Han stack även strumpstickor genom armarna.

– Starke George var mycket populär bland ungdomarna, berättar Bo Samuelsson.

Agda Bus

Enligt uppgift så var Agda Bus var mamma till Starke George. Han höll till mycket i Varvsvillorna, som låg där radhusen mellan Idrottsgatan och Holmgatan ligger i dag.

– Starke George var lite av en tivoliartist. Han spelade gärna munspel och han höll takten med sina stora fötter, berättar Jan Lindgren.

Starke George var så kallade plankvakt i dåvarande Folkets park. Han såg till att inga smet in när det var uppträdande i parken.

– Det räckte med att han klev fram så vände de flesta om som försökte smita in, berättar Bo Samuelsson.

Under några år på 1950-talet försvann Stark George från Västervik, men så plötsligt var han tillbaka.

– Jag frågade var han hade varit och då berättade han att han hade varit dräng i Svinnersbo under sex-sju år, men han tröttnade när bonden hade blivit så snål att han fick dra hölasset själv utan någon hjälp från häst eller traktor, berättar Jan Lindgren.

– Han var en riktig björn, men han var snäll mot alla barn och han var perfekt bland barnen. Han var ett original och som de flesta original var han en snäll person, berättar Jan Lindgren.

Okänt efternamn

Trots att jag har pratat med ett flertal personer så är det ingen som kan komma ihåg vad Starke George hette i efternamn samt hur gammal han blev, men han levde en bit in på 1980-talet. Är det någon i läsekretsen som kan svara på någon av dessa frågor får de gärna höra av sig till undertecknad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om