Hot mot politiker, tjänstemän och handläggare inom offentliga verksamheter blir allt vanligare i Sverige. De flesta hoten sker via sociala kanaler på Internet och därefter kommer hoten på telefon. Ofta genom anonyma samtal. Hoten som leder till fysiska angrepp är få. Så även i Västervik.
– Det har hänt, men det är mycket ovanligt, försäkrar kommunens säkerhetschef, Joakim Jansson.
När en politiker eller kommunanställd i Västervik utsätts för hot är det räddningstjänstens jobb att vara spindeln i nätet kring de insatser som görs. Kommunen har upprättat rutiner som ska följas i samband med att någon utsätts för hot.
– Vi pratar självklart med den som är drabbad, tillsammans med polis. Vi gör en riskbedömning av situationen och sätter in åtgärder efter vad vi kommer fram till.
Exakt vilka åtgärder vill Jansson inte gå in på. Generellt kan det handla om allt från huruvida personen som utsatts ska ha polisbeskydd eller inte till att se till att personen ändrar sina dagliga rutiner för att undvika en konfrontation.
– Att inte följa samma mönster varje dag är en konkret åtgärd som man kan använda sig av, det beror som sagt på vad det handlar om för hot.
Antalet hot mot tjänstemän varierar kraftigt sett till en tioårsperiod, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. Förra året hotades 19 tjänstemän i Västervik och där är även poliser och ordningsvakter inräknade. Som mest hotades 27 tjänstemän i kommunen under ett år (2012). Forskare talar också om att själva anmälningsbenägenheten är högre inom offentliga verksamheter nu än tidigare.
Vad gäller hot mot politiker med kommunala och/eller regionala uppdrag och tjänstemän som arbetar inom kommunen uttalas omkring tio till 15 per år.
– Det är runt ett hot i månaden i genomsnitt, min känsla är att det blivit allt vanligare. Men jag håller med att att benägenheten att anmäla är högre nu, vi anmäler alla typer av hot oavsett om de är anonyma eller inte, säger Joakim Jansson.
Enligt Janssons bedömning är det ungefär två hot om året som går att räkna som hot av allvarligare karaktär, alltså där det finns en påfallande risk för att den som utsatts även kan drabbas av fysisk konfrontation. Hotet mot den kommunala topptjänsteman som VT skrev om tidigare i veckan hamnar i den kategorin.
– Alla hot är allvarliga och vi tar dem på stort allvar. Hot som handlar om att ändra ett beslut eller att påverka en politiker åt ett visst håll ses som extra allvarligt då det är ett hot mot hela samhället och demokratin, säger Jansson.