Andelen hushĂ„ll som sĂ€ger sig vidtagit sĂ€rskilda Ă„tgĂ€rder för att förbereda sig för kris och krig har fördubblats â frĂ„n 22 procent till 45 procent, mellan 2018 och 2022 â enligt en ny rapport frĂ„n Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Motsvarande förÀndring mÀrks inte nÀr hushÄllen uppskattar hur lÀnge de skulle klara sig om vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte gÄr att köpa mat i butiker.
Försvarsberedningen har satt som mÄl att man ska klara sig i sju dagar, men en majoritet av hushÄllen uppger att man inte skulle förmÄ det.
PÄverkar totalförsvaret
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), anser att detta Àr bekymmersamt.
ââOm man inte kan ta hand om sig sjĂ€lv och sina nĂ€rmaste under störda förhĂ„llanden, dĂ„ pĂ„verkas totalförsvarets förutsĂ€ttningar att fullgöra sin plikt.
Som exempel nÀmner ministern vikten av att ha ett omsÀttningslager av vatten.
ââHa dunkar eller flaskor som ni roterar för att hĂ„lla vattnet nĂ„gorlunda frĂ€scht. DĂ„ vi bor i ett land dĂ€r det kan bli rejĂ€lt kallt, Ă€r det ocksĂ„ viktigt att man kan hĂ„lla sig varm i hĂ€ndelse av bortfall av el, vĂ€rme och vatten.
God försvarsvilja
FOI-rapporten har Àven tittat pÄ hur försvarsviljan ser ut, och beskriver den som god.
ââDet Ă€r positivt, men om man ska kunna omvandla vilja till förmĂ„ga, och upprĂ€tthĂ„lla motstĂ„ndskraft, krĂ€vs det att mĂ€nniskor tar ansvar för det mest grundlĂ€ggande â nĂ€mligen sin egen beredskap, sĂ€ger Carl-Oskar Bohlin.