Tidigt pÄ morgonen den 2 januari briserade en sprÀngladdning i en trappuppgÄng i Grimsta i vÀstra Stockholm. En timme senare exploderade en fastighetsport i Bagarmossen knappt tvÄ mil dÀrifrÄn.
Den exakta kopplingen Àr inte klarlagd men smÀllarna följer i kölvattnet av en rad grova brott under jul- och nyÄrshelgerna. FrÄn det att en man i 30-ÄrsÄldern sköts ihjÀl i Rinkeby pÄ juldagen har huvudstaden skakats av nio grova brott pÄ Ätta dagar. Fyra skjutningar, tvÄ skadade och tvÄ döda. Och sÄ fem sprÀngningar.
Vet att det inte dödar
Gemensamt för sprÀngningarna Àr att de har skett i eller utanför portar till adresser dÀr gÀngkriminella Àr skrivna. Gemensamt för dem Àr ocksÄ att ingen kommit till fysisk skada.
ââDe kriminella vet att explosionen inte kommer att döda mĂ„ltavlan. Det finns inte ens exempel pĂ„ att en tilltĂ€nkt mĂ„ltavla har blivit skadad i den hĂ€r typen av dĂ„d, sĂ€ger docent Manne Gerell som bland annat forskar om gĂ€ngvĂ„ld.
Gerell Àr verksam vid Malmö universitet och har studerat just sprÀngningar. Enligt honom Àr syftet med dem att skicka en signal.
Kopplingen mellan den senaste tidens dĂ„d Ă€r som nĂ€mnt inte kĂ€nd, men om man utgĂ„r i frĂ„n att sprĂ€ngningarna har varit svar pĂ„ tidigare dĂ„d kan de tolkas som pĂ„minnelser om att âvi vet vad du har gjortâ.
Att gÀngen vill pÄminna varandra om det kan bero pÄ att de vill markera utan att döda mÄltavlan. Men lika troligt Àr att de inte har förmÄgan att döda.
ââDen man försöker nĂ„ kan vara utomlands eller vara för vĂ€l skyddad, sĂ€ger Gerell.
Hemmagjorda bomber
I Ätminstone ett av de senaste fem sprÀngdÄden tros en handgranat ha anvÀnts. Granaterna kommer nÀstan uteslutande frÄn Balkan och Àr lÀtta att hantera, enligt Gerell. Handgranater var ett ledande tillvÀgagÄngssÀtt i den nya sprÀngvÄgen i början av 2010-talet, men har minskat nÄgot i popularitet sedan toppnoteringen 2016. De tros dock fortfarande cirkulera i stora antal.
I andra fall rör det sig om fyrverkeripjÀser, sÄ kallade bangers, med nÀstan samma sprÀngkraft som handgranater. PjÀserna importeras frÄn lÀnder dÀr de sÀljs lagligt.
Det Àr inte klart vilken typ av sprÀngladdningar som anvÀnts i de senaste sprÀngningarna. En typ som blir allt vanligare, enligt Gerell, Àr hemmagjorda bomber.
ââDet Ă€r troligen en liten grupp som kan tillverka de hĂ€r mer avancerade bomberna. SĂ„ Ă€r det sĂ„ att man ser ett ökat anvĂ€ndande av dem kan det vara vĂ€rt att rikta in sig pĂ„ att försöka hitta bombmakarna, sĂ€ger han.
Mycket av den forskning som gjorts visar pÄ att skjutningar och sprÀngdÄd kommer i sjok. Enligt Manne Gerell finns just nu ingenting som tyder pÄ att intensiteten Àr pÄ vÀg att avta.
ââSverige var bland de absolut vĂ€rst drabbade av sprĂ€ngningar och skjutvapenvĂ„ld i Europa Ă€ven innan 2022. Nu Ă€r det mycket vĂ€rre Ă€n det har varit nĂ„gonsin, sĂ€ger han.