"Säkra" coronatester osäkrare än du tror

I förra veckan slog Werlabs upp portarna för testning av antikroppar mot coronaviruset i 14 svenska städer, varpå det åtminstone i Stockholm snabbt bildades långa köer av människor som ville veta.

Alla som testar sig hoppas på ett positivt provsvar. Det vill säga att testet visar att du har antikroppar och därmed en eventuell immunitet. Men kan man lita på ett sådant besked?

På företagets hemsida beskrivs testet som "tillförlitligt" med en sensitivitet på 100 procent och en specificitet på 99,6 procent. Det innebär att om det finns antikroppar i blodet, så kommer testet att hitta dem. Om du saknar antikroppar, däremot, kommer testet i 0,4 procent av fallen att påstå att du ändå har antikroppar.

För test som dessa bör man hålla ett extra öga på specificiteten, eftersom detta riskerar att få störst konsekvenser, både för dig själv och dina anhöriga. Det vill säga om du tror att du har antikroppar, och därmed en eventuell immunitet, fast så inte är fallet.

Werlabs test är utvecklat av det amerikanska läkemedelsföretaget Abbot och har alltså en specificitet på 99,6 procent. Det låter ju bra. Men risken att du får veta att du har antikroppar fast så inte är fallet är ändå betydligt större än vad du (antagligen) tror. Framför allt om du bor i Göteborg eller någon annanstans som haft en förhållandevis liten smittspridning.

Hur kommer det sig?

Osäkrare i Göteborg

Den 20 maj presenterade Folkhälsomyndigheten en undersökning som visade att 7,3 procent av stockholmarna och 3,7 procent av invånarna i Västra Götaland har antikroppar mot coronaviruset.

Exakt hur stor andel av befolkningen som har antikroppar vet vi inte. Men om vi antar att Folkhälsomyndighetens siffror stämmer och därefter leker med tanken att 1 000 stockholmare och 1 000 göteborgare testar sig, kommer 73 stockholmare och 37 göteborgare att få ett positivt provsvar, eftersom testet hittar "alla" som har antikroppar.

Så långt allt väl.

Men därutöver kommer 0,4 procent – alltså fyra personer – också få ett positivt provsvar i både Stockholm och Göteborg, trots att de inte har några antikroppar mot viruset, eftersom testet bara ger ett korrekt positivt svar i 99,6 procent av fallen.

Andelen som får ett falskt provsvar av alla dem som får ett positiv besked i Stockholm blir då: 4/(73 + 4) = cirka 5 procent. I Göteborg, däremot, kommer denna andel att bli cirka 10 procent i stället. Var tionde göteborgare som får ett positivt besked har alltså fått fel svar, att jämföra med "bara" var tjugonde i Stockholm.

Ett positivt svar i Stockholm kommer alltså att vara något mindre osäkert, än ett liknande svar i Västra Götaland.

Varierande förmåga

Det hela kan jämföras med att dra upp en kula ur en av två skålar med förbundna ögon. I skål nummer ett (Stockholm) finns ett stort antal svarta kulor och fyra röda, där de röda kulorna representerar de falska provsvaren. I skål nummer två (Göteborg) finns bara hälften så många kulor, men de röda är fortfarande fyra till antalet. Sannolikheten att du drar upp en röd kula blir då dubbelt så stor för skål nummer två, jämfört med skål nummer ett.

Testet som sådant är lika bra i Stockholm som i Göteborg, men dess förmåga att avgöra om en person som får ett positivt provsvar verkligen är positiv varierar beroende på hur stor andel av befolkningen som har antikroppar.

På ren statistiksvenska kallas detta för positivt prediktivt värde, förkortat PPV, och är ett mått på tillförlitligheten hos ett positivt provsvar för ett visst test under vissa förhållanden.

Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA har nyligen gått igenom PPV-värdena för en rad olika tester för antikroppar mot coronaviruset, däribland det test Werlabs använder. Slutsatsen blev att dessa värden ligger mellan 80 och 100 procent för elva av de tretton tester som ingick i analysen, om förekomsten av antikroppar i befolkningen är fem procent.