ââĂ rets pris Ă€r ett fantastiskt pris, mĂ„nga har vĂ€ntat pĂ„ det, sĂ€ger professor Pernilla Wittung Stafshede frĂ„n NobelkommittĂ©n.
Pristagarna har upptÀckt ett av genteknikens hittills skarpaste verktyg: gensaxen Crispr/Cas9, som gör det möjligt att göra skrÀddarsydda förÀndringar i arvsmassan, sjÀlva livets kod.
UpptÀckten, som enligt Alfred Nobels testamente ska ha gjort mÀnskligheten den största nytta, började med att Emmanuelle Charpentier studerade en av de bakterier som gör mÀnskligheten störst skada, Streptococcus pyogenes.
DÀr undersökte hon en liten molekyl som visade sig tillhöra bakteriernas urÄldriga immunförsvar mot virusangrepp. Det ser ungefÀr likadant ut hos de flesta bakterier och Àr en raffinerad mekanism som kan kÀnna igen och klippa sönder arvsmassan hos angripande virus pÄ speciella stÀllen.
Inledde samarbete
Emanuelle Charpentier inledde ett samarbete med den amerikanska forskaren Jennifer Doudna, som specialiserat sig pÄ avancerad forskning kring arvsmassa. Tillsammans lyckades de mixtra med den hÀr funktionen i bakteriernas immunförsvar, sÄ att de sjÀlva kunde styra pÄ vilka stÀllen arvsmassan skulle klippas sönder.
ââPĂ„ sĂ„ vis kunde de ta den hĂ€r saxen och flytta den frĂ„n bakterier till andra celler. Och nĂ€r man kan klippa i arvsmassan sĂ„ kan man ocksĂ„ förĂ€ndra sekvensen, förklarar Claes Gustafsson, ordförande i NobelkommittĂ©n för kemi.
Olika tekniker för att Ă€ndra arvsmassan har funnits i flera decennier â eller Ă„rtusenden, om man rĂ€knar in djur- och vĂ€xtavel. Men jĂ€mfört med gensaxen Crispr/Cas9 pĂ„minner de snarast om en urmakare som har pĂ„ sig ett par tumvantar. Med Crispr/Cas9 Ă„kte tumvantarna av och möjligheterna att förĂ€ndra arvsmassan revolutionerades.
Etiska frÄgor
Sedan forskarna presenterade sin upptÀckt för snart tio Är sedan har anvÀndningen exploderat inom forskarvÀrlden. Tekniken har bland annat bidragit till en mÀngd viktiga grundvetenskapliga upptÀckter och forskare har kunnat framstÀlla grödor som kan motstÄ torka, skadedjur och mögel.
Inom medicinen pÄgÄr kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer, och drömmen om att kunna bota svÄra genetiska sjukdomar hÄller pÄ att bli sann.
Men tekniken har ocksÄ en baksida. I princip gÄr det att förÀndra egenskaper hos mÀnniskor hur som helst.
ââTekniken Ă€r enkel att anvĂ€nda, sĂ„ man mĂ„ste följa upp och se till att den inte anvĂ€nds pĂ„ fel sĂ€tt. Precis som med alla kraftfulla tekniker mĂ„ste den regleras. Det finns redan ett strikt regelverk, och det Ă€r trevligt att se att just vĂ„ra pristagare har engagerat sig vĂ€ldigt mycket i den debatten, sĂ€ger Claes Gustafsson.
"VÀldigt kÀnslosamt"
Pristagaren Emmanuelle Charpentier, som Àr med pÄ lÀnk pÄ presskonferensen, fÄr en frÄga om hon sjÀlv har vÀntat pÄ att upptÀckten ska belönas med ett Nobelpris:
ââDet Ă€r mĂ„nga som har sagt till mig att det skulle kunna komma att belönas med Nobelpriset nĂ„gon dag. Men nĂ€r Göran Hansson ringde och jag insĂ„g att det skedde pĂ„ riktigt, dĂ„ var det vĂ€ldigt kĂ€nslosamt. Jag blev förvĂ„nad och tĂ€nkte att det inte kunde vara pĂ„ riktigt, men det Ă€r det ju.
Hon ger ett entusiastiskt svar pÄ frÄgan om hur hennes arbete pÄverkades av tiden vid UmeÄ universitet.
ââUmeĂ„ var en underbar tid i min karriĂ€r. Jag kĂ€nde mig snabbt hemma och det var en tid dĂ„ jag verkligen ville fokusera pĂ„ Crispr.