Sedan 2018 har övervikt och fetma bland barn ökat med 2,3 procentenheter och nu har drygt var fjĂ€rde 6â9-Ă„ring övervikt eller fetma. Det visar nya siffror frĂ„n FolkhĂ€lsomyndigheten som jĂ€mför utvecklingen med covid-19-pandemin.
ââPandemin gick snabbt och fick stora konsekvenser. Utvecklingen med övervikt och fetma Ă€r ett lĂ„ngsamt vĂ€xande problem men ocksĂ„ vĂ€ldigt allvarligt, sĂ€ger Kenisha Russell Jonsson.
ââHur ska vi förĂ€ndra det? Det Ă€r frĂ„gan som alla stĂ€ller sig.
Barn skjutsas runt
Diskussionen kring fetma handlar för mycket om enskilda personers levnadsvanor. Folk kan för lite om de strukturella faktorerna som leder till övervikt, sÀger Russell Jonsson. Bland annat blir det allt vanligare med förÀldrar som skjutsar barn till skola och fritidsaktiviteter med bil. En transportstrÀcka dÀr barn tidigare gjort av med energi genom att cykla eller gÄ.
Andra förklaringar till barns ökande vikt kan vara förÀndrade matnormer, mer stillasittande framför skÀrmar och att barnens fysiska utrymme att leka pÄ har minskat.
ââSkolgĂ„rdarna har krympt, sĂ„ barnen har inte lika bra möjligheter att röra pĂ„ sig under dagen jĂ€mfört med tidigare.
SvÄrare i skolan
Ăvervikt Ă€r en stor anledning till en ökning av flera sjukdomar: som typ 2-diabetes, flera cancerformer och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Att ha övervikt Ă€r Ă€ven stigmatiserat, det pĂ„verkar barns psykiska hĂ€lsa negativt och Ă€ven chanserna att fĂ„ godkĂ€nda betyg, sĂ€ger Kenisha Russell Jonsson.
ââStudier visar pĂ„ att fetma i barndomen kan pĂ„verka skolgĂ„ngen negativt.
Samtidigt finns det mycket som samhÀllet kan göra för att komma Ät problemet, sÀger hon.
ââMer rörelse under dagen, mer aktiv transport och tidigare insatser för att hjĂ€lpa barnen att förstĂ„ vad hĂ€lsosamma matvanor Ă€r.