Barnfetma fortsÀtter öka: "VÀldigt allvarligt"

Krympande skolgÄrdar, sÀmre matvanor och förÀldrar som skjutsar sina barn. FolkhÀlsomyndigheten ser flera orsaker till den ökande fetman och övervikten bland barn.
–Det ökar i en takt som det inte gjort tidigare, sĂ€ger utredaren Kenisha Russell Jonsson.

Stillasittande barn Àr en riskfaktor för övervikt. Arkivbild.

Stillasittande barn Àr en riskfaktor för övervikt. Arkivbild.

Foto: Henrik Holmberg / TT

HĂ€lsa2023-07-01 08:10

Sedan 2018 har övervikt och fetma bland barn ökat med 2,3 procentenheter och nu har drygt var fjĂ€rde 6–9-Ă„ring övervikt eller fetma. Det visar nya siffror frĂ„n FolkhĂ€lsomyndigheten som jĂ€mför utvecklingen med covid-19-pandemin.

– Pandemin gick snabbt och fick stora konsekvenser. Utvecklingen med övervikt och fetma Ă€r ett lĂ„ngsamt vĂ€xande problem men ocksĂ„ vĂ€ldigt allvarligt, sĂ€ger Kenisha Russell Jonsson.

– Hur ska vi förĂ€ndra det? Det Ă€r frĂ„gan som alla stĂ€ller sig.

Barn skjutsas runt

Diskussionen kring fetma handlar för mycket om enskilda personers levnadsvanor. Folk kan för lite om de strukturella faktorerna som leder till övervikt, sÀger Russell Jonsson. Bland annat blir det allt vanligare med förÀldrar som skjutsar barn till skola och fritidsaktiviteter med bil. En transportstrÀcka dÀr barn tidigare gjort av med energi genom att cykla eller gÄ.

Andra förklaringar till barns ökande vikt kan vara förÀndrade matnormer, mer stillasittande framför skÀrmar och att barnens fysiska utrymme att leka pÄ har minskat.

– SkolgĂ„rdarna har krympt, sĂ„ barnen har inte lika bra möjligheter att röra pĂ„ sig under dagen jĂ€mfört med tidigare.

SvÄrare i skolan

Övervikt Ă€r en stor anledning till en ökning av flera sjukdomar: som typ 2-diabetes, flera cancerformer och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Att ha övervikt Ă€r Ă€ven stigmatiserat, det pĂ„verkar barns psykiska hĂ€lsa negativt och Ă€ven chanserna att fĂ„ godkĂ€nda betyg, sĂ€ger Kenisha Russell Jonsson.

– Studier visar pĂ„ att fetma i barndomen kan pĂ„verka skolgĂ„ngen negativt.

Samtidigt finns det mycket som samhÀllet kan göra för att komma Ät problemet, sÀger hon.

– Mer rörelse under dagen, mer aktiv transport och tidigare insatser för att hjĂ€lpa barnen att förstĂ„ vad hĂ€lsosamma matvanor Ă€r.

Fakta: SĂ„ fungerar BMI

BMI Àr ett mÄtt pÄ förhÄllandet mellan lÀngden och vikten. Det anvÀnds för att rÀkna ut om man har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma. BMI stÄr för body mass index.

RÀkna ut BMI sÄ hÀr:

VĂ€g dig och ta din vikt i kilo.

Multiplicera din lÀngd i meter med din lÀngd i meter.

Dividera vikten med det talet.

Exempel: 70 kilo / (1,70 m X 1,70 m) = 70/2,89 = BMI 24,2.

Olika grupper:

BMI under 18,5 visar att du har undervikt

BMI 18,5–24,9 bedöms som normalvikt

BMI 25,0–29,9 visar att du kan ha övervikt

BMI över 30,0 visar att du kan ha fetma

BMI har begrÀnsningar:

BMI passar inte för barn. För barn 2–18 Ă„r anvĂ€nds i stĂ€llet en formel som heter ISO-BMI. Den tar hĂ€nsyn till Ă„lder och hur barnet vĂ€xer pĂ„ lĂ€ngden.

BMI passar inte heller för kroppsbyggare med mycket muskelmassa. Orsaken Àr att BMI inte visar hur stor del av kroppen som Àr muskler och hur stor del som Àr fett. Du kan alltsÄ ha ett högt BMI men ÀndÄ ha en god hÀlsa.

KĂ€lla: 1177

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!