Ăgg, vatten, linolja, jord- och mineralpigment. Det Ă€r ingredienserna i fĂ€rgen Ă€ggoljetempera. De enkla komponenterna bildar tillsammans en slitstark fĂ€rg. Pigmenten som ger sjĂ€lva kulörerna finns naturligt som sedimentavlagringar i marken. De har bildats genom vittring under tusentals, ibland miljontals, Ă„r.
ââJag visste inte ens att fĂ€rgen fanns. Jag och min man Andrew upptĂ€ckte Ă€ggoljetemperafĂ€rg nĂ€r vi började renovera vĂ„rt Gotlandshus av kalksten och ville fĂ€rga puts invĂ€ndigt, sĂ€ger Anna Granger.
Dröm i uppfyllelse
De hittade en liten gÄrdsbutik pÄ Gotland som sÄlde Àggoljetempera och Anna blev frÀlst direkt. SÄ pass att hon gick frÄn hÀngiven kund till att ta över hela verksamheten. Sedan ett Är tillbaka driver paret Temperahuset i en av ladorna hemma pÄ gÄrden i Ala pÄ östra Gotland.
ââ2016 lĂ€mnade vi ett hektiskt liv i London och började ett nytt kapitel hĂ€r pĂ„ ön.
Bakom livsförĂ€ndringen fanns en lĂ€ngtan efter att leva nĂ€rmare naturen, familj och vĂ€nner i ett lugnare tempo. Att hon dessutom skulle bli âtempera-tokigâ visste hon inte dĂ„. Kanske var det en kombination av öns fĂ€rger, stĂ€mningen i huset och miljöfaktorn som gjorde det. Nu Ă€r de flesta vĂ€ggar och snickerier bĂ„de i boningshuset och i ladorna pĂ„ gĂ„rden mĂ„lade med Ă€ggoljetempera. Ljuset som faller in genom fönstren fĂ„r de roströda och grĂ„ fĂ€rgerna att lysa.
ââFĂ€rgen Ă€r behaglig att arbeta med. Den Ă€r som en lite tjockare vattenfĂ€rg i konsistensen och kladdar inte. Dessutom doftar den fantastiskt.
BĂ€st inne
Ăggoljetempera Ă€r lĂ€mpligast för inomhusbruk. Det gĂ„r att mĂ„la med den ute ocksĂ„, som trĂ€dgĂ„rdsmöbler, odlingskragar och liknande, men till husfasader krĂ€vs mer skyddande fĂ€rger.
Den torkar snabbt, nÀstan medan du mÄlar, men sedan tar det lÀngre tid innan den hÀrdar eller oxiderar.
ââFĂ€rgen Ă€r dammtorr pĂ„ en kvart och genomoxiderad, vattenfast och kritfri pĂ„ treâsex dygn.
Det gÄr ocksÄ bra att anvÀnda den pÄ annan, befintlig fÀrg.
ââMan behöver inte ens skrapa bort den gamla fĂ€rgen. Har man ett hus dĂ€r snickerierna Ă€r mĂ„lade med till exempel akrylfĂ€rg tar man bara sandpapper och slipar lĂ€tt sĂ„ att ytan blir lite ruggad. Sedan mĂ„lar men med grundfĂ€rg och efter det med den nyans du har valt.
Dov fÀrgskala
Att fÀrgpigmenten kommer frÄn jorden prÀglar kulörerna. Det finns en dov ton i samtliga nyanser.
ââDen ger en matt yta som Ă€ndĂ„ har liv i sig.
Pigmentet sÀljs i pÄsar. Du rör sjÀlv ut det i vatten och dÀrefter blandar du i olja och Àgg. Att sÀlja torrt pigment Àr en del av miljötanken.
ââIdĂ©n Ă€r att slippa transportera vatten. Annars kan fĂ€rg som man köper pĂ„ burk bestĂ„ av 50 procent vatten. Att frakta det kors och tvĂ€rs Ă€r inte sĂ„ bra ur miljösynpunkt.
Temperan â blandningen â Ă€r en fĂ€rskvara. Pigmentvattnet hĂ„ller lĂ€nge om det förvaras svalt, men sĂ„ fort Ă€gget Ă€r med mĂ„ste fĂ€rgen anvĂ€ndas.
ââĂggoljan kan dock stĂ„ nĂ„gra dagar i kylskĂ„p.
Gamla anor
Ăggoljetempera, eller Ă€ggtempera som det ocksĂ„ kallas, har anvĂ€nts sedan medeltiden i Sverige, med samma ingredienser nu som dĂ„. Det berĂ€ttar Maria Klint, som Ă€r byggnadsantikvarie pĂ„ Ăstergötlands museum.
ââDen var vanlig i kyrkobyggnader och anvĂ€ndes bĂ„de till det uttrycksfulla konstmĂ„leriet i altartavlorna och pĂ„ snickerier som kyrkbĂ€nkar, sĂ€ger hon.
Fram till slutet av 1800-talet var Àggoljetempera en populÀr fÀrg Àven för allmogen.
ââMan bĂ„de stĂ€nkmĂ„lade vĂ€ggar och mĂ„lade lumppapp och möbler med den. Den Ă€r otroligt hĂ„llbar och enkel att framstĂ€lla.
PÄ vÀg tillbaka
Att fÀrgen inte Àr sÄ vanlig lÀngre tror Maria Klint har med bekvÀmlighetsskÀl och okunskap att göra.
ââKanske Ă€ven brist pĂ„ tĂ„lamod. Den tar ju lite lĂ€ngre tid att torka. MĂ„nga gĂ„r till butiker och köper de vanliga och kanske billigare industrifĂ€rgerna.
För med industrialismens framfart kom nya fÀrger som torkade fortare. DÄ försvann de lÄngsamtorkande och traditionella alternativen. Men pÄ senare tid har nÄgot hÀnt.
ââVi har börjat bry oss om vad som finns i fĂ€rgen, precis som vi bryr oss om att köpa lokalproducerad och ekologisk mat, sĂ€ger Maria Klint.
Hon menar att miljö- och hÀlsoaspekten med Àggoljetempera Àr oslagbar.
ââDen Ă€r bra för husen och visar att byggnadsvĂ„rd inte behöver vara svĂ„rt.
Anna Granger instÀmmer:
ââDet kĂ€nns som om man mĂ„lar ett rum vackert nĂ€r man mĂ„lar med den hĂ€r fĂ€rgen. Den ger sĂ„ mycket mer Ă€n bara en kulör. Den ger en kĂ€nsla.