Högre temperaturer, mer nederbörd och krympande havsisar. KlimatförĂ€ndringarna Ă€r pĂ„tagliga i Arktis â dĂ€r uppvĂ€rmningen gĂ„r minst tvĂ„ gĂ„nger snabbare Ă€n i resten av vĂ€rlden.
Att avdunstningen frÄn allt större omrÄden med öppet vatten kommer att bidra till ett blötare Arktis i framtiden Àr forskare generellt sett eniga om. Men uppskattningarna om med hur mycket nederbörden kommer att öka varierar frÄn 30 procent till 60 procent Är 2100.
Andelen regn i nederbörden vĂ€ntas ocksĂ„ öka â men det rĂ„der osĂ€kerhet kring hur det kommer att se ut i olika delar av Arktis och nĂ€r under sĂ€songen som förĂ€ndringarna kommer att intrĂ€ffa. Tidigare studier har pekat mot mer regn pĂ„ vĂ„ren, hösten och vintern och i vissa arktiska regioner mer regn och snöfall under höst och vinter.
Nu har forskare vid University of Manitoba i Kanada anvÀnt sig av den nya generationens globala klimatmodeller, CMIP6, för att försöka skapa sig en fördjupad bild av nederbördslÀget i Arktis i framtiden. De jÀmför sina resultat med den föregÄende generationens klimatmodeller (CMIP5).
Större andel regn
Klimatmodellernas senaste prognoser pekar mot en nĂ„got starkare arktisk uppvĂ€rmning vid Ă„r 2100 Ă€n tidigare simuleringar, vilket skulle innebĂ€ra större och snabbare förĂ€ndringar i den hydrologiska cykeln. Det kan innebĂ€ra att regn kommer att vara den dominerande nederbördsformen under sommaren och hösten i Arktis nĂ„gon gĂ„ng mellan 2060 och 2070 â ett eller tvĂ„ Ă„rtionden tidigare Ă€n vad tidigare resultat har visat pĂ„, enligt studien som har publicerats i tidskriften Nature Communications.
I augusti observerades regn för första gĂ„ngen nĂ„gonsin pĂ„ toppen av Grönland. Det kan bli vanligare framöver. ĂvergĂ„ngen till ett mer nederbördsdominerat Arktis kan i vissa regioner, som Grönland, enligt studien ske redan vid 1,5 graders uppvĂ€rmning, vilket Ă€r tidigare Ă€n vad tidigare modeller har pekat pĂ„. Trots nya mĂ„l i samband med klimatmötet i Glasgow Ă€r vĂ€rlden pĂ„ vĂ€g mot en global uppvĂ€rmning pĂ„ 2,4 grader vid seklets slut â om lĂ€ndernas löften blir verklighet.
PÄ vintern ser dock större delen av Arktis under 2100-talet ut att fortsatt domineras av snö, enligt de nya modellerna.
Studien förstÀrker bilden av det som tidigare klimatmodeller har visat nÀr det gÀller klimatförÀndringarna i Arktis, enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
ââDe effekter som pekas ut, alltsĂ„ nĂ„got snabbare och starkare förĂ€ndringar i den arktiska regionen, Ă€r viktiga att uppmĂ€rksamma, sĂ€ger han till TT.
Hungriga renar
Ăndrade nederbördsmönster och Ă€ndrad typ av nederbörd kan fĂ„ mĂ„nga konsekvenser. Om det regnar pĂ„ snötĂ€cket bildas ofta islager som pĂ„verkar vegetationen och som till exempel kan göra det svĂ„rare för renar att hitta mat. Mer regn kan ocksĂ„ pĂ„verka naturliga ekosystem som Ă€r anpassade till en viss typ av klimat, vilket kan fĂ„ följder för exempelvis skadeinsekter och svampar.
ââDen allmĂ€nna minskningen av snö och is förstĂ€rker hela klimatförĂ€ndringssignalen, sĂ€ger Kjellström.
ââDen kraftigare uppvĂ€rmningen leder ocksĂ„ till större risk att permafrosten tinar i omrĂ„den dĂ€r det finns mycket metan som om det kommer ut i atmosfĂ€ren ytterligare kan förstĂ€rka uppvĂ€rmningen.
"Tryggare"
Kjellström Àr positiv till att resultaten frÄn den nya och den föregÄende generationens klimatmodeller stÀlls mot varandra. Den nya samlingen klimatmodeller har utvecklats under fem-tio Är och ligger bakom mÄnga av de studier som ingick i sommarens stora vetenskapliga rapport frÄn FN:s klimatpanel IPCC.
ââTittar man pĂ„ historiska simuleringar Ă€r de nya modellerna generellt bĂ€ttre pĂ„ att representera sĂ„vĂ€l global temperatur och nederbörd som snö och is jĂ€mfört med tidigare, sĂ€ger Kjellström.
ââSom klimatforskare kan man kĂ€nna sig tryggare i att modellerna bĂ€ttre representerar klimatet. Men de kan bli Ă€nnu bĂ€ttre och dĂ„ ingĂ„r ytterligare faktorer som Ă€r sĂ€rskilt viktiga för den arktiska regionen.