Så stort klimatavtryck har ditt boende

Klimatförändringen går allt snabbare och i kölvattnet av den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC höjs röster om nödvändig omställning – i stort och smått.

– Vi har 9,5 år på oss att dra ner radikalt på våra utsläpp av växthusgaser, för att inte få en obehagligt stor klimatförändring, säger Annika Carlsson Kanyama, docent vid Kungliga tekniska högskolan och konsult vid företaget Ecoloop.

– Nu måste alla göra vad de kan. Men individer kan förstås inte ta allt ansvar, utan samhället måste se till att det finns varor och tjänster med låga utsläpp.

Minskade utsläpp

Hur vi bor påverkar klimatet. Utsläppen från svenska bostäder har dock minskat kraftigt sedan 1990-talet, främst på grund av att användningen av olja för uppvärmning har fasats ut.

Men boendet står fortfarande för omkring 10 procent av den genomsnittliga svenskens totala klimatpåverkan, enligt en studie som Carlsson Kanyama har deltagit i. I den tittar forskarna på de sammanlagda utsläppen av växthusgaser per person kopplat till privat konsumtion – men i boendeposten räknar de bara in hushållets uppvärmning och elförbrukning.

– Hur vi bor är en förhållandevis stor del av vårt klimatavtryck, även om de största posterna i studien var semester, mat och transport, säger hon.

– Jämfört med andra länder är bostädernas utsläpp förhållandevis låga i Sverige. Mycket av elen kommer från kärn- och vattenkraft och biobränsle står för en stor del av uppvärmningen.

En mindre boendeyta innebär oftast ett lägre klimatavtryck – men inte alltid. En villaägare behöver inte vara en större klimatbov än en person i lägenhet, enligt Hans-Olof Karlsson Hjorth, expert på hållbara byggnader på Boverket

– Klimatavtrycket i bostaden avgörs av hur man beter sig, säger han.

– En villaägare är kanske mer mån om en lägre energianvändning och kan lättare styra sin inomhustemperatur än en person i ett flerbostadshus.

Snabb byggtakt

Sett till bostädernas hela livscykel – och inte bara det som sker i hemmet när huset redan är byggt – blir klimatavtrycket större. Bygg-­ och fastighetssektorn stod 2018 för inhemska utsläpp av växthusgaser på 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

– Nästan hälften av de utsläppen kan kopplas till byggfasen, säger Karlsson Hjorth.

Och det byggs i sällan skådad takt i Sverige. För att möta behoven hos den växande vuxna befolkningen krävs 59 000 nya bostäder per år fram till 2029, enligt Boverket. Samtidigt framhåller myndigheten att det är en utmaning att förena byggtakten med Sveriges mål om nettonollutsläpp 2045. Mer hållbara material, minskade transporter, energieffektivisering genom renovering och ökad återvinning av byggavfall är några åtgärder som lyfts av Naturvårdsverket som sätt att få ner utsläppen.

Klimatdeklaration

Från och med nästa år träder kravet på klimatdeklaration i kraft i syfte att att minska klimatpåverkan från byggskedet. Då måste i princip alla nya byggnaders utsläpp av växthusgas redovisas och allt från råvaror till vad som försiggår på byggarbetsplatsen ska tas med i beräkningen.

– Det kan hjälpa människor att välja något som de upplever som klimatsmart, säger Karlsson Hjorth.

– Det har varit brist på kunskap och data. Men i förlängningen skulle man kunna sätta ett värde som en byggnad inte får överstiga och på så sätt minska klimatavtrycket.