Så tacklar kyrkogårdarna extremvädret

– Vi hade en enorm översvämning här på 1990-talet, säger Katarina Evenseth, avdelningschef på Göteborgs begravningssamfällighet och gör en svepande rörelse över Stampens kyrkogård i Göteborg.

Drygt tio meter välansad gräsmatta skiljer gravstenarna från Mölndalsåns bruna vatten. I dag är ån förstärkt med en vall, men den kommer att behöva ytterligare armering i framtiden. Det blev tydligt under stormen Hans.

– Då gick vattnet hela vägen upp till cykelbanan på andra sidan. Det var nära att det blev översvämmat här också, säger Katarina Evenseth.

Enligt Evenseth är klimatförändringarna ett av de största hoten som kyrkogårdarna står inför.

– Vi är fundersamma över hur vi ska göra för att möta exempelvis de hundraårsregn som nu kommer betydligt oftare.

"Gått så snabbt"

Översvämningar är ett återkommande problem för Mikaelikyrkan som ligger vid Kyrkvikens strand i Arvika. Hösten 2000 var det så illa att delar av kyrkogården riskerade att rasa ner i fjorden.

– Tidigare förknippades översvämningar med vårfloden, säger kyrkogårdschef Anders Degetorp.

– Men eftersom det inte blir vinter och tjäle på samma sätt längre utan nederbörden främst kommer som regn skapar vattenmassorna problem både höst och vår.

Driften i krematoriet har två gånger stoppats av rädsla för att vatten ska tränga in. Pastoratet har tagit fram riskanalyser och beredskapsplaner, men sedan 2020 ska en damm skydda Arvika – och kyrkogården – mot nya översvämningar.

– Problemet är att det är komplicerat att aktivera dammen. De kanske trodde att den skulle behöva startas en gång var 50 år, det var väl inte många som kunde förutse hur det skulle se ut i dag. Det har ju gått så snabbt, säger Degetorp.

Fick stänga

I Åre orsakade översvämningar stor förödelse under ovädret Hans. Kyrkans vapenhus fick stängas på grund av leran som trängde in.

– Vi har inte pratat så mycket om klimateffekter tidigare, men nu inser vi att det kanske är något som vi måste ta med i beräkningarna framöver, säger kyrkokamrer Anders Westerlund.

I Göteborg är många dagvattensystem underdimensionerade, enligt Katarina Evenseth. Det gör att vattnet ofta rinner från den omgivande asfalterade stadsmiljön till kyrkogårdens grönytor.

– Översvämningar kan medföra att sörjande inte kommer åt sina närståendes gravar, säger hon.

Stampens kyrkogård är kulturminnesskyddad, vilket innebär att det krävs speciella tillstånd för ingrepp som ändrar platsens karaktär. Men när nya kyrkogårdar planeras tas översvämningsrisken med i beräkningen.

– Det kan handla om att bygga skyfallsleder, fördröjningsmagasin och dammar, säger Evenseth.

Kvarlevor kan rubbas

Gör man inte det kan översvämningarna i framtiden även ställa till det under jord. Stora vattenmängder kan leda till slukhål under asfalterade gångvägar, instabila träd och rubbade mänskliga kvarlevor.

– Det kan ske förskjutningar av gravsatta kistor och urnor. När man öppnar en grav för att gravsätta en kista eller urna igen kan man se att det inte riktigt stämmer, säger Katarina Evenseth.

– Gravfriden är bärande i lagstiftningen och då gäller det att vi som begravningshuvudman kan garantera att gravsatt aska eller kista finns i graven. Vad vi ser hittills är ganska små rörelser men får vi större regn som gör att vattnet blir stående länge, ja då har vi ett bekymmer.