De flesta personer med typ 1-diabetes behandlas i dag med insulin via spruta eller pump.
Vissa som har vÀldigt svÄr typ 1-diabetes kan Àven genomgÄ en transplantation med insulinproducerande celler för att fÄ bÀttre kontroll pÄ sjukdomen.
Behandlingen, som inte lÀmpar sig för alla, innebÀr att patienten behöver Àta immundÀmpande lÀkemedel resten av livet, nÄgot som ofta ger svÄra biverkningar.
ââDen typen av lĂ€kemedel trycker ner immunförsvaret sĂ„ mottagarna blir vĂ€ldigt infektionskĂ€nsliga, och det finns en ökad risk för cancer, en ökad risk för njursvikt â ganska mĂ„nga komplikationer, sĂ€ger Per-Ola Carlsson, professor i diabetessjukdomar vid Akademiska sjukhuset.
Botande behandling
Forskarna ska nu testa en ny behandling, dÀr de insulinproducerande cellerna i stÀllet har genmodifierats för att inte bli upptÀckta av immunförsvaret. Det Àr första gÄngen som man gör det pÄ mÀnniskor.
ââSkulle man kunna transplantera utan att ge den hĂ€r typen av lĂ€kemedel sĂ„ Ă€r alla individer med typ 1-diabetes lĂ€mpade att fĂ„ en botande behandling. Det skulle vara fantastiskt.
TvÄ testpatienter med svÄr diabetes typ 1 ingÄr i studien och kommer att fÄ celler transplanterade i underarmen. De ska sedan följas upp under ett Är. Forskarna ska bland annat undersöka huruvida cellerna överlever och stÄr emot immunförsvaret och om de klarar av att stabilisera blodsockret.
ââSer man att cellerna överlever de första veckorna sĂ„ har vi lyckats.
Behandla alla
I Sverige lever i dag över en halv miljon mÀnniskor med diabetes, av dem har runt tio procent typ 1-diabetes.
Per-Ola Carlssons stora förhoppning Àr att patienten pÄ egen hand ska kunna börja producera insulin igen tack vare de nya cellerna.
ââJag ser potential att behandla alla individer med typ 1-diabetes i vĂ€rlden och kanske en del med typ 2-diabetes skulle vara möjligt, sĂ€ger han.